Ywonne Björkman är Vårdförbundets skyddsombud i Region Skåne. Hon möter medlemmar som går in i väggen för att arbetsbelastningen är så tung att de inte kan leva ett vanligt familjeliv. Många och långdragna förhandlingar för att hitta arbetsuppgifter åt medarbetare som har blivit sjuka av jobbet är en del av hennes vardag.

– De orkar inte och så blir de sjukskrivna i flera omgångar och under flera år på grund av utmattningsdepression. Det är alldeles för vanligt, säger hon.

Ungefär samma erfarenhet har huvudskyddsombudet på Sundsvalls sjukhus, Åsa Holgersson. Där har personalen tvingats vänja sig vid låg grundbemanning och arbete varannan helg. Tid för återhämtning och reflektion är det inte tal om. Men det är svårt att få arbetsgivaren att lyssna på varningarna, och hon deltar allt oftare i rehabiliteringsmöten om enskilda medlemmar.

– Vi försöker att hitta arbetsträning och alternativa arbetsplatser, men i många fall slutar det med att arbetsgivaren helt enkelt säger "vi har inget jobb åt dig". Och så blir det uppsägning av personliga skäl, säger hon.

Ökad tydlighet

Med Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, som börjar gälla i dag, tycker de båda skyddsombuden att tydligheten kring begreppet psykosocial arbetsmiljö ökar. Kanske kan det leda till att arbetsgivarna hittar en samsyn.

– Som det är nu förekommer en flora av åsikter från arbetsgivarhåll. Från att psykosocial innebär att arbetsuppgifterna är övermäktiga, till att det har med problem i privatlivet att göra, säger Ywonne Björkman.

Åsa Holgersson ser föreskriften som det verktyg de har väntat på. Det är bra, säger hon, att Arbetsmiljöverket definierar begrepp som kränkande särbehandling, ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk och social arbetsmiljö.

Hon hoppas att den ska ha en uppfordrande effekt på arbetsgivarna, och att den blir en påminnelse om deras ansvar för att åtgärda ohälsosam arbetsbelastning, höga krav och brist på resurser. Ywonne Björkman är mer tveksam och undrar om det räcker med en föreskrift. Eftersom de inte är juridiskt bindande ser hon dem mer som rekommendationer.

Inte tillräckligt

Det står till exempel att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att motverka att arbetstidernas förläggning leder till ohälsa. Och så finns en rad exempel på vad som anses vara en hälsorisk: skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass, mycket övertidsarbete, långa arbetspass.

– Sedan följer ett allmänt råd där det står att arbetsgivare särskilt bör uppmärksamma möjligheten till återhämtning. Bör – inte ska, säger hon kritiskt.

Skyddsombuden använder sig av lagar, förarbeten, och föreskrifter för att få arbetsgivare att inse när något måste göras åt hög arbetsbelastning. Är det riktigt illa på en arbetsplats skickar de § 6 6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket.

Frågan är om den nya föreskriften blir det verktyg de behöver i kampen mot stress och ohälsa på grund av sociala och organisatoriska problem?