Det är några av de många budskap distriktsköterskan, doktoranden och verksamhetskonsulten Tyra Graaf brukar trycka allra hårdast på när hon reser land och rike runt för att få den kommunala vården eller liknande verksamheter i privat regi att släppa stuprörstänkandet och i stället arbeta i team.

Ett stort problem inom den kommunala vården är att journalerna fylls med dokumentation som redan finns inskriven av någon annan yrkeskategori, i stället för att återanvända de bedömningar och ställningstagande som redan finns dokumenterade.

Försvårar överblicken

– Det blir en överdokumentation som försvårar bilden av vad som händer, har hänt och vad som är planerat för patienten framöver, säger hon.

Trots att det i dag finns minst fyra fem stora it-leverantörer i Sverige som säljer e-journalsystem som inte bara underlättar teamarbete utan också ett personcentrerat arbetssätt har få tagit dem till sig fullt ut, även om utvecklingsarbete pågår på flera håll i landet.

Men, poängterar Tyra Graaf, det räcker inte med att ha ett bra it-system för att vården ska bli personcentrerad.  Hur personalen tänker och arbetar kring patienten måste  också förändras. Inte minst kommunikationen mellan olika yrkesgrupper måste bli betydligt enklare och tydligare, anser hon.

Sex steg för bättre vård

Bland annat hänvisar hon till Socialstyrelsens processmodell för hur professionell vård bör bedrivas. Den är uppdelad i sex steg:

  • Ta emot vårdbegäran för egen räkning (mer om detta längre ner i texten)
  • Bedöma behov av utredning
  • Utreda
  • Bedöma behov av åtgärder
  • Åtgärda
  • Följa upp

– Flertalet av de här punkterna bör besvaras vid de teamkonferenser som jag anser att sjuksköterskan varje vecka bör hålla tillsammans med patienten och kommunens övriga vårdprofessioner, det vill säga sjukgymnast och arbetsterapeut. Då får man en gemensam bild av patientens behov, vad som behöver utredas mer, vilka åtgärder som behöver ordineras och vilken profession som ska se till att de blir utförda, säger Tyra Graaf.

När det gäller den första punkten, att ta emot en vårdbegäran för egen räkning, handlar det för sjuksköterskans del om att personal från bland andra särskilda boenden och hemvården tar kontakt för att begära hjälp med en patient.

Vill att fler använder SBAR

– Här är det viktigt att sjuksköterskan har bra instrument för att göra rätt prioriteringar. Det ska vara enkelt, tydligt och göras effektivt, säger Tyra Graaf som tycker att vårdpersonal inom de kommunala vårdverksamheterna i allt för liten grad använder sig av det standardiserade kommunikationsverktyget SBAR som används flitigt inom akutsjukvården.

Tyra Graaf har själv tagit fram ett antal enkla men viktiga frågor som hon anser underlättar sjuksköterskornas triagering av patienter inom kommunalt driven vård.

  • Ska patientens problem åtgärdas av HSL, det vill säga behövs en sjukvårdsinsats eller en insats från det sociala?
  • Om det hör till HSL, hur snabbt bedömer sjuksköterskan att hon behöver se patienten – före klockan 16.00 idag?
  • Räcker det att komma om några dagar eller efter helgen?
  • Behöver jag kanske konsultera en kollega innan jag kan prioritera?

– Genom att jobba så här strukturerat underlättas inte bara arbetat för den enskilda sjuksköterskan utan för hela teamet. Journalanteckningarna blir betydligt kortare och det blir lättare att snabbt skaffa sig en överblick över varje enskild patients behov och problem, säger Tyra Graaf.