Det ena fallet handlar om en mamma som hade haft flera normala förlossningar tidigare. Eftersom hon hade ett högt BMI beslutades att graviditeten skulle sättas igång i vecka 38. För att starta förlossningsarbetet fick mamman hormonläkemedlet Cytotec.

Efter fem doser upptäcktes att barnet låg i sätesläge, varför igångsättningen avbröts. Ett kejsarsnitt planerades in.

Förväxlade läkemedel

För att hindra värkarbetet ordinerades det livmoderavslappnande läkemedlet Bricanyl. Men barnmorskan som skulle ge det förväxlade ordinationen och gav i stället kvinnan värkstimulerande Oxytocin.

Misstaget upptäcktes direkt och kvinnan fick sitt Bricanyl. Men då var det för sent. Mamman fick krystvärkar och började föda. Barnets huvud fastnade dock och kunde inte förlösas förrän efter 14 minuter. Barnet var då svårt medtaget och flyttades till Karolinska universitetssjukhuset där det avled två veckor senare.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, är inte nöjd med den utredning av händelsen som Danderyds sjukhus har gjort utan anser att en rad frågor återstår att besvara. Exempelvis ifrågasätts att barnmorskan som blandade ihop läkemedlen skulle ha drabbats av en "blackout", vilket Ivo tycker låter märkligt eftersom "blackouten" tydligen inte hindrade henne från att hämta, göra i ordning och ge kvinnan det rätta läkemedlet.

Långsam förlossning

I det andra fallet handlar det om en förstagångsföderska som hade blivit gravid med hjälp av provrörsbefruktning, IVF. Graviditeten hade fungerat bra och ultraljudet visade att hon bar på ett normalstort foster.

När hon kom till förlossningen hade värkarbetet startat och modermunnen öppnat sig fem centimeter. Men förlossningen gick långsamt varför ett värkförstärkande dropp sattes. När modermunnen varit fullt öppen i nära tre timmar kontaktades en läkare som ordinerade aktiv krystning samt att det värkförstärkande droppet skulle höjas.

Men förlossningen gick trots det långsamt. När barnmorskan pressade hårt på magen i samband med värkarna kom dock huvudet fram. Men sedan fastnade barnets axlar i en så kallad skulderdystoci.

Barnmorskan försökte själv att rotera. När det inte hjälpte larmades läkaren, som snabbt var på plats. Fyra minuter senar fick de ut hela barnet som då led av svår syrebrist och krampade. Barnet kylbehandlades och vårdades på neonatalavdelningen i sju dagar. Barnet fick även en skada på överarmens nerv, så kallad plexusskada.

Yttre press bara i nödfall

Även i detta fall anser Ivo att den utredning som gjorts av vårdgivaren inte duger. Bland annat ges inget svar på varför graviditeten inte klassades som en riskgraviditet efter att barnmorskan hade konstaterat att mamman var värksvag.

Det framgår inte heller varför barnmorskan använde sig av yttre press, trots att en sådan åtgärd enligt klinikens riktlinjer bara får användas om fostret misstänks ha drabbats av allvarlig syrebrist och om ingen läkare finns tillgänglig.

Ivo undrar också varför barnmorskan inte larmade läkaren direkt när hon misstänkte skulderdystoci.

I båda fallen kommer Ivo att öppna nya ärenden eftersom man anser att vårdgivaren inte har utrett händelserna tillräckligt och att det fortfarande finns flera obesvarade frågor.

Diarienummer hos Ivo: 8.1.1-18718/2014-18 samt 8.1.1-7850/2016-3