Det är 65 miljoner människor i världen som befinner sig på flykt. Förra året ansökte 160 000 om asyl i Sverige – de flesta av dem från Syrien. En forskningsrapport om den psykiska ohälsan bland flyktingar och nyanlända, som Röda Korset presenterar i dag, visar att en tredjedel av dem lider av depression, ångest eller posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Isolering och ensamhet

– Isolering och ensamhet bidrar starkt till den psykiska ohälsan. De som saknar socialt stöd rapporterar högre psykisk ohälsa än andra och mest utsatta är kvinnorna, säger Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom rapporten.

Rapporten är resultatet av ett forskningssamarbete mellan Röda Korsets Högskola och Svenska Röda Korset som inleddes 2014. Den bygger på två enkätstudier där den största har besvarats av 1 215 slumpvis utvalda nyanlända från Syrien, med uppehållstillstånd. Den andra har besvarats av 173 asylsökanden från Syrien, Eritrea och Somalia på ett asylboende i västra Sverige.

Förutom om den psykiska ohälsan har forskarna ställt frågor om vad som befrämjar hälsa. En av de viktigaste faktorerna visar sig vara socialt stöd.

En press att vänta på besked

I den stora gruppen nyanlända från Syrien lider var tredje person av depression, ångest eller PTSD som är så svår att de skulle behöva professionellt stöd eller behandling. I den mindre gruppen, som fortfarande väntar på besked och kommer från Syrien, Eritrea och Somalia, var den psykiska ohälsan ännu mer utbredd: nästan 50 procent är drabbade.

Enkätfrågorna har handlat om erfarenhet av traumatiska händelser som krig, sexuellt våld och tortyr. En tredjedel av dem som har svarat har utsatts och mest utsatta har flyktingar från Eritrea och Somalia varit. Det är också den grupp som har högst psykisk ohälsa.

Röda Korset
Fredrik Saboonchi

Frågorna har också handlat om postmigratorisk stress; om att inte kunna förenas med sin familj, att inte kunna kommunicera på det nya landets språk och att inte få använda sin professionella kompetens. Allt sådant ökar den psykiska ohälsan.

– Både upplevelserna från hemlandet och hur de har det här i Sverige har betydelse. Det finns ett starkt samband mellan psykisk ohälsa och avsaknad av socialt stöd, säger Fredrik Saboonchi.

Vården behöver mer kunskap

Forskarna har inte undersökt vilken hjälp den svenska sjukvården erbjuder, men hans uppfattning är att vården saknar både resurser och kunskap. Kötiden till Röda Korsets sex behandlingscenter blir allt längre.

– Våra resurser räcker inte för att ge flyktingar och nyanlända det stöd de behöver. Vi ser också hur den psykiska ohälsan försämras av långa asylprocesser och av att inte få återförenas med sina familjer, säger Ulrika Wickman, vårdchef på Röda Korset, som var med när rapporten presenterades.

Många mår psykiskt dåligt, men för Fredrik Saboonchi känns det ändå hoppfullt att majoriteten av dem som svarat på frågorna, trots förfärliga upplevelser, har kraft nog att ta kontrollen över sina liv.

– Det behövs mer kunskap och mer resurser inom vården och mer insatser för att stärka det sociala stödet. Men det är också viktigt att vi medverkar till att stärka nyanländas och asylsökande egen förmåga utan att se dem som en grupp patienter, säger han.