– Det känns som att springa runt i en labyrint med bara återvändsgränder. Vården verkar inte kunna göra någonting åt det, säger Anna som i verkligheten heter någonting annat.

Det var den 9 oktober i år som hon blev av med sin dunjacka och plånbok på ett gym i Stockholm. Hon polisanmälde händelsen och spärrade sitt körkort hos Transportstyrelsen.

Anna tog kontakt med Vårdfokus efter att ha läst om en liknande händelse som vi skrev om för tre år sedan. Tillvägagångssättet är mycket likt det Anna råkat ut för.

– På tre år har det uppenbarligen inte hänt någonting, säger Anna som anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Att hennes körkort används av någon annan förstod hon när hon en vecka efter jackstölden fick en avi om en mobiltelefon som hon själv inte hade köpt. Någon försökte också ta ett lån på 30 000 kronor i en bank. Men hos Upplysningscentralen tog det stopp. Där upptäcktes att någon försökt använda sig av ett ogiltigt körkort.

Inga säkerhetsspärrar i vården

Efter ytterligare en vecka fick Anna en faktura från en vårdcentral som hon aldrig hade varit på. Hon ringde vårdcentralen och fick reda på att en kvinna hade varit där på en drop in-tid och legitimerat sig med det stulna körkortet. En stund senare hämtade kvinnan ut narkotikaklassade sömntabletter på närmsta apotek.

Sedan dess har kvinnan med hjälp av den falska identiteten lyckats göra om samma sak på fem eller sex olika vårdcentraler och apotek. Hon har dessutom listat om Anna till andra vårdcentraler vid ett par tillfällen.

Anna har kontaktat landstinget och bett dem att spärra hennes personnummer, men fått svaret att det inte går.

Vårdgivarna har ansvaret

Stockholms läns landstings chefläkare, Johan Bratt, bekräftar att det inte finns något särskilt spärrsystem inbyggt i landstingets olika datasystem.

– Ansvaret ligger hos vårdgivarna som ska kontrollera patienternas identitetshandlingar. Det regleras i patientdatalagen. Det finns inget samhällssystem som i nuläget gör det möjligt att spärra falska identiteter. Och vi kan inte göra det själva i våra journalsystem.

Han berättar att så fort det blir uppenbart att någon fått sin id-handling kapad ska detta föras in i journalen. I samband med den medicinska bedömningen ingår att läkaren läser de senaste journalanteckningarna.

Anna har lyckats lista om sig till sin vanliga vårdcentral. I varningsrutan på journalen står det att hon har fått sin identitet kapad. Men enligt Anna fortsätter kvinnan med det stulna körkortet att lura till sig läkemedelsrecept, eftersom vårdgivarna använder sig av olika journalsystem och varningen därför inte syns hos alla husläkare.

– Jag är så arg. Nu står det fel saker om mig i min journal och medicineringen är fel. Jag kommer ingen vart. Det känns som någon har kommit in under huden på mig utan att det går att göra någonting åt det, säger Anna.

Enligt Johan Bratt går det dock att ändra journaluppgifter som har blivit felaktiga. Men då krävs ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.

Olika apotekskedjor

Om det nu inte går att få till en spärr på vårdcentralerna borde det kanske gå på apoteken, så att en varning kommer upp när personnumret skrivs in i systemet. Men det fungerar inte heller. De olika apotekskedjorna använder sig av olika datasystem.

Apotekspersonal som misstänker att någon på kort tid hämtat ut många recept med exempelvis narkotikaklassade läkemedel kan kontrollera läkemedelshistoriken. Men då krävs patientens tillstånd, vilket den som använder sig av ett falskt id rimligtvis inte tillåter.

Polisen: Borde finnas spärrsystem

När Jan Olsson, förundersökningsledare på polisens nationella bedrägericenter, får höra vad Anna råkat ut för blir han paff.

– Uppenbarligen faller hon mellan stolarna på något sätt. Jag tog nästan för givet att det fanns någon form av spärrsystem i vården och hos apoteken. Efter det här kan man åtminstone tycka att det borde finnas, säger han.