På Luleå tekniska universitet har forskare, läkare och fysioterapeut, följt ett elitlag i hockey och funnit en kraftig ökning av hjärnskakningar hos spelarna.

Mer än en tredjedel av spelarna fick under de 29 säsongerna hjärnskakning. Det var också vanligt att samma spelare fick flera hjärnskakningar.

Elitlaget studerades från säsongen 1984/85 till 2012/13. Fram till sent 90-tal var det 40-50 hjärnskakningar per 1 000 spelade elitseriematcher. Sedan 2010 har en kraftig ökning skett till drygt det dubbla, över 100 hjärnskakningar på 1 000 spelade matcher.

– Domare i svenska hockeyligan som vi varit i kontakt med i arbetet med studien vittnar om att spelet blivit hårdare. Spelarna åker skridskor fortare och har bättre skydd, vilket gör det lättare att spela tufft, säger Mascha Pauelsen, doktorand i fysioterapi.

Hjärnskakningarna har dessutom blivit kraftigare och rehabiliteringen tar längre tid.

– Det verkar som om smällarna blir svårare. Vi vet från andra undersökningar som har gjorts att det finns risk för att spelare som råkat ut för hjärnskakningar i framtiden utvecklar så kallad boxardemens, säger Yelverton Tegner professor i idrottsmedicin och mångårig lagläkare för elitlag i ishockey.

Han vill se åtgärder för att minska hjärnskakningarna, som:

  • Förbud mot tacklingar bland spelare under 16 år.
  • Rejäla avstängningar för oschysst spel.
  • Mindre axel- och armbågsskydd så att tacklingen känns mer för den som utdelar den.
  • Mer information till spelare om hur allvarlig en hjärnskakning kan vara.

– Det är en hjärnskada som kan ge livslånga men. Det krävs att ledare tar det här på allvar och inte försvarar spelare som till exempel stängts av för en ful tackling. Klubbarna måste sätta gränser, säger han.