– Jag tror vi får fram budskapet ganska väl. Det är en stor frustration hos våra medlemmar att det inte är större utfall i löneöversynen och att massa pengar går till byggen och ombyggnationer samtidigt som det är en stor brist på våra yrkesgrupper, säger Gunilla George, vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i Stockholm.

Under två procent

I debattartikeln gör hon, tillsammans med Vårdförbundets företrädare på de större Stockholmssjukhusen, flera konkreta jämförelser.

Medan årets riktmärke för löneökningar, som sätts av den mansdominerade industrin, ligger en bra bit över två procent så har arbetsgivarna inom Stockholms läns landsting med enstaka undantag lagt sig en bra bit under två procent i löneökningar för Vårdförbundets kvinnodominerade arbetsgrupper.

Detta trots att arbetsförmedlingens statistik visar att 8 av 15 bristyrken finns inom Vårdförbundets professioner.

Samtidigt beräknas bygget av Nya Karolinska kosta landstinget 26 miljarder, vilket motsvarar 50 000 anställda sjuksköterskor under ett år, enligt debattartikeln.

En annan jämförelse som lyfts fram rör det som kallas för livslön. En civilingenjör, som är jämförbar med en barnmorska när det gäller krav på fördjupad högskolekompetens, tjänar 31 procent mer i lön under ett yrkesliv.

– Det går inte att hålla på så här hur länge som helst. Folk kommer att lämna vården. Det är i och för sig något vi redan ser. Det är redan stor bemanningsproblematik och svårt att anställa sjuksköterskor, säger Gunilla George.

Löneutvecklingen ett problem

Sjuksköterskornas dåliga löneutveckling är ett stor problem, det håller Peter Carpelan, moderat forskning- och personallandstingsråd, med om.

– Skillnaden mellan den som går in i yrket och den som jobbat i många år är för liten och det vill vi ändra på, säger han som svar på kritiken.

I en kompetensförsörjningsstrategi som nyligen klubbats igenom i landstingsfullmäktige finns bland annat en kompetenstrappa som tänkt att påverka lönesättningen ute i verksamheterna. Den som utbildar sig och ökar på sin kompetens ska få högre lön. För att behålla sjuksköterskor och annan personal vill de ledande landstingspolitikerna även satsa mer på vidareutbildningar, bättre ledarskap, mer teamarbete och mindre hierarkier, berättar Peter Carpelan. Men frågan är när Vårdförbundets missnöjda medlemmar kommer att märka av någon skillnad i praktiken?

Här vill Peter Carpelan poängtera att det finns väldigt många anställda i vården som inte alls är missnöjda och att allt inte bara handlar om löner, som den aktuella debattartikeln fokuserar på.

– På många sätt arbetar våra verksamheter bra, men det duger inte. Vi måste bli ännu bättre för att attrahera unga killar och tjejer att vilja arbeta i vården, säger han.

Tacka nej till jobb

Vårdförbundet i Stockholm kommer att fortsätta pressa landstinget i lönefrågan, både ute på sjukhusen och i kontakt med den högsta ledningen, berättar Gunilla George. Det finns en oro för att försämrad bemanning kommer att leda till ännu sämre arbetsmiljö som blir en fara för medlemmarnas hälsa och patientsäkerheten.

Finns det något Vårdförbundet skulle kunna göra annorlunda för att motverka den här utvecklingen?

– Vi behöver jobba ännu mer med att skapa medvetenhet hos medlemmarna om att vi själva påverkar utvecklingen genom att acceptera vissa lönelägen. Vi behöver bli ännu starkare som grupp. Om du söker ett jobb och inte får den lön du vill ha, säg nej och sökt ett annat jobb. Och efterfråga löneutveckling när du får nya arbetsuppgifter.