När sjuksköterskorna tog över vårdcentralen från de tidigare ägarna, läkare som skulle gå i pension, möttes de av sura miner. Läkare som drev mottagningar i närheten kämpade emot, någon av dem kastade till och med ägg på deras bilar.


Julie Belton drar lite nöjd upp ena mungipan. Hon har fått sin revansch. Numera är hon högt ansedd och sitter i styrelsen för organisationen för de 80 mottagningarna här i Ealing, i Londons västra utkant. Hon är ensam både som sjuksköterska och kvinna i styrelsen. Men knappast i underläge längre, då hon numera vet att de andra kämpar för att nå lika hög kvalitet som hennes vårdcentral ger.

Cuckoo lane surgery har vänt upp och ner på den brittiska traditionen att det alltid är läkare som driver vårdcentralerna. De tror sig vara den enda vårdcentralen i Storbritannien som både ägs och leds av sjuksköterskor, där också 80 procent av alla patientbesök sköts av dem. Men så är sex av dem allmänspecialister på en högre nivå än det går att utbilda sig till i Sverige, så kallade nurse practitioners.

Undersöker varje månad

— Jag kan inte komma på någon patient eller sjukdom vi inte kan bedöma. Om det behövs 
remitterar vi till specialistvård precis som allmänläkare gör. Sjuksköterskorna här är på toppnivå, säger deras chef Julie Belton, själv nurse practitioner, barnmorska och med en master­utbildning inom ledarskap på meritlistan.



Till skillnad från de skeptiska läkarna var patienterna med på noterna redan från starten 2005. De månatliga undersökningarna om patientnöjdhet låg på skyhög nivå; nästan alla skulle rekommendera mottagningen till sin familj och sina anhöriga. Men den stora skrällen, som gjort dem kända i hela landet, var när den brittiska kommissionen för vårdkvalitet efter förra årets inspektion rankade deras vårdcentral som ”outstanding”, tillsammans med endast två vårdcentraler till i hela Storbritannien.



Bristen på läkare i Storbritannien är lika stor som i Sverige. Därför har det väckt uppmärksamhet att just den här vårdcentralen, där special­utbildade sjuksköterskorna gör samma jobb som läkare, fick utnämningen. När telefonen plötsligt gick varm svarade de affärsinriktade direktörerna Julie Belton och Carol Sears med att börja ta betalt för alla studiebesök.


— Det får kompensera kostnaden för att hyra in personal som tar hand om patientbesök när vi visar runt och berättar, säger Julie Belton, och mungipan åker upp igen.



Tung andning

Det är en stressig förmiddag på mottagningen. Marie Kelly-Williams är en av mottagningens 
avancerade specialistsjuksköterskor, som är det svenska ordet för nurse practitioner. Hon har just blivit inkallad till en diabetessjuksköterska som blev orolig över sin patients oregelbundna puls.


— Det var ingen fara. Det är naturligt att få 
en pulsökning vid inandningen, säger hon i farten. 


Marie Kelly-Williams smiter tillbaka in till sin egen patient Qudsia Ahmed och visar hur hon ska andas ut i PEF-mätaren för att mäta utandningens maximala flöde. Det blir en lätt instruktion eftersom Qudsia själv är pensionerad anestesiläkare, och väl insatt i lungornas funktion. Men nu är hon gammal och sjuk, andningen är tung och inhalationerna räcker inte till längre.


— Hon har kommit hit i över två år och litar 
på min kompetens. Vi diskuterar inte att jag 
är nurse practitioner. Vi pratar om henne 
och hur jag kan hjälpa till, säger Marie-Kelly 
Williams.


Coachande dialog

De använder en coachande dialog, vilket allt som oftast handlar om att stötta patienterna att få till en mer hälsosam livsstil. Bland de 5 200 listade patienterna finns samma hälsoproblem som överallt: infektioner, psykisk ohälsa, fetma, högt blodtryck, lungsjukdomar och diabetes.


— Vi säger inte ”du har diabetes och ska göra så här” utan i stället ”det är din diabetes, vad vill du göra och vilka är dina mål?” Jag som sjuksköterska vill kanske få bukt med de höga blodsockervärdena, och visst förklarar jag varför, men det viktigaste är att få patienten att själv vilja sköta om sig, säger Julie Belton.



Mottagningen har visat att specialistsjuksköterskor kan ge lika god vård, eller till och med bättre, än läkare. Vilket också amerikansk forskning om nurse practitioners tidigare visat i en stor studie.


— Det är självklart. Det är inte raketforskning att titta ner i ett rött svalg, ta en odling, vänta på svaret och ordinera antibiotika om det behövs. Men för att vården ska bli säker krävs självklart rätt kompetens och träning. Jag är extremt noggrann när jag rekryterar och håller kvar mina medarbetare genom att låta dem växa.


Personalens växande

För den som är van vid svenska chefer, vars energi ofta dagligen går åt till att fylla tomma schemarader, verkar Julie Belton i stället smått besatt av just personalens växande. I samtalet lyfter hon dem till skyarna, med meningar som ”she's a brilliant nurse” eller ”he’s fantastic with the patients in the reception”.



På kliniken arbetar också vanliga sjuksköterskor, på samma sätt som svenska distriktssköterskor. En blev nyligen klar med master­utbildningen till nurse pracitioner. En annan gick halvårskursen i förskrivningsrätt och ordinerar insulin till sina diabetespatienter.


Toppen av sin potential

Målet är att alla ska uppleva omgivningen 
som stöttande och positiv. En av de avancerade specialistsjuksköterskorna, som nurse practitioner kallas på svenska, Jo Robinson, är relativt nyrekryterad.


— Förut jobbade jag på en läkarledd praktik. Men jag hade svårt att ta plats i min roll som avancerad specialistsjuksköterska. Det berodde på bristen på stöd och förståelse för min kompetens. Här har jag fått utveckla min roll och jobbar nu på toppen av min potential, säger Jo Robinson.



Men visst finns det läkare på mottagningen också, tre deltidare som trivs med teamwork, i en personalgrupp på 27 personer. De finns där för att vissa patienter kräver att få träffa en doktor, inte för att stå bakom sjuksköterskornas bedömningar och läkemedelsordinationer.


— Nej, de är ju knappt här. Vi frågar alla varandra om råd när patientens sjukdom är komplex. Läkarna lär sig lika mycket av sjuksköterskorna som tvärtom.


Nu har kliniken börjat undersöka om de kan ta emot läkarstudenter, som under sin praktik skulle ha en avancerad specialistsjuksköterska som handledare.

Betyget blev "enastående"



Kvalitetskommissionen berömmer mottagningen i sin rapport för just det tydliga ledarskapet och lagarbetet. De lyfter också fram ”den enastående vården” för ett flertal patientgrupper, varav en del har vårdkoordinator på mottagningen. Det är de äldre, de med kroniska sjukdomar, extra sårbara patienter, de med psykisk ohälsa och demens. 


Betyget enastående nåddes inte av en slump. De två klinikcheferna är strateger, de visste att vårdkvaliteten skulle behöva ligga på topp för att kliniken ska överleva. Andra sjuksköterskeledda vårdcentraler har tvingats stänga. Cuckoolanes chefer söker sig tillsammans med personalen mot nytänkande och utveckling i allt.


— Det går inte en vecka utan att vi prövar 
något nytt. Det gäller allt, från smarta it-lösningar där riktlinjer för läkemedelsbehandling 
dyker upp i patientens journal, till att hjälpa en patient ombord på den lokala bussen utanför porten.

Kommunikation i alla led

Förutom nytänkande och växande tror hon att deras satsning i alla led på kommunikation ligger bakom både utmärkelsen och patienternas och medarbetarnas nöjdhet. Både morgon och eftermiddag samlas personalen för femminutersmöten då de lyfter fem aktuella frågor, men bara helt kort. Det kan gälla en patient som gått bort, att någon är ledig eller på kurs, eller en påminnelse om nya riktlinjer.


— Alla får en känsla av att höra till i verksamheten. Det är en öppen dialog där allas röster och förslag ska höras.



Vårdcentralen drivs som ”social enterprise”, vilket innebär att vinsten återinvesteras i företaget, men också att mottagningen har lokalt engagemang i allt från företagande till sociala frågor i befolkningen.

I Sverige kallas rollen för avancerad specialistsjuksköterska och finns hittills inom kirurgisk omvårdnad. En ny utbilding har också just startat inom akutsjukvård i Örebro.