Målet är att förbättra framtidens diagnostiska möjligheter.

– En bild säger som bekant mer än tusen ord, särskilt inom det biomedicinska området, säger Hans Hertz, professor i biomedicinsk fysik vid Kungliga tekniska högskolan och huvudsökande för forskningsprojektet.

Vid röntgen i en datortomograf avbildas framför allt kroppens strukturer. Vill man se funktioner används MR och ultraljud. För att avbilda molekylära funktioner används oftare PET och SPECT, som dock inte alls har lika bra upplösning som röntgen, 2-3 mm kontra 0,1-0,5 mm.

Tumörsökande nanopartiklar

Nu är forskarnas ambition att utveckla metoder för molekylärmedicinsk avbildning med samma höga upplösning och detaljnivå som hos ett röntgensystem. Målet är att nå 0,1 mm med acceptabla exponeringstider och doser.

Systemet bygger, enligt pressmeddelandet som KTH skickat ut, på ”en unik kombination av nya tekniker och metoder” i kombination med nanopartiklar. Metoden använder röntgenfluorescens från metalliska nanopartiklar, som exempelvis gjorts tumörsökande genom specifika ytmolekyler.

Det första målet är att förbättra avbildning av möss och andra smådjur. På sikt hoppas man på en vidareutveckling mot klinisk nytta för människor. 

Anslaget på 33 miljoner på fem år, delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.