Vårdpersonal får inte kränka eller särbehandla patienter på grund av till exempel kön, etnicitet eller sexuell läggning, det finns det regler för. Men för det omvända har det saknats. 

– Vi vet inte om det blivit vanligare med kränkningar och diskriminering av vårdpersonal, men det hände tillräckligt ofta för att provocera oss att ta tag i frågan, säger Eivor Blomqvist, sekreterare i Region Jönköpings läns etikråd.

Fel hudfärg

Det började med en anmälan till etikrådet om en patient som vägrat att få blodprover tagna av en biomedicinsk analytiker, med hänvisning till hudfärg. Patienten ska ha sagt: ”Jag vill inte bli stucken av dig, jag vill att du hämtar någon annan”.

Eivor Blomqvist, sekreterare i Region Jönköping läns etikråd
Eivor Blomqvist, sekreterare i Region Jönköpings etikråd.

Men det förekommer också att vårdpersonal hotas av släktingar till kvinnliga patienter, som kräver att kvinnan ska behandlas av en kvinna, inte en man.

I Region Jönköpings nya riktlinjer framgår att vård och behandling som ges med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är frivillig. En patient som vägrar att bli behandlad av en viss medarbetare anses tacka nej till den vård som erbjuds och är fri att kontakta någon annan vårdgivare.  

– Vi rekryterar personal utifrån kompetens och patienterna kan räkna med att få den vård de behöver, men får också räkna med att vi har en mångfald i personalen, säger Eivor Blomqvist.

Kräver fingertoppskänsla

Men det är inte alltid självklart vad som får en patient att vilja byta personal. Hur gör man till exempel med en patient som inte hör vad personal med stark brytning säger?

– Då gäller det att lyssna in, är önskemålet om att få byta behandlare rasistiskt i botten eller beror det på att man faktiskt inte kan kommunicera, den fingertoppskänslan måste vården alltid ha.

På kvinnokliniken i Värnamo välkomnar man den nya riktlinjen.

– Vi känner att den ger oss bra stöd i arbetet och mandat att säga ifrån. Om någon av oss känner sig kränkt för att patienten inte vill ta emot vård på grund av personalens kön eller etnicitet, kan vi säga till patienten att i så fall söka vård någon annanstans, säger Ing-Marie Karlsson, barnmorska och vårdenhetschef.

Protesterar mot män

På kvinnokliniken handlar det nästan uteslutande om kvinnor som inte vill undersökas eller behandlas av manlig vårdpersonal. Diskussioner om det förekommer varje dag, enligt Ing-Marie Karlsson. Protesterna kommer både från svenska och utländska kvinnor, säger hon, och makar och anhöriga.

– Klart vi försöker tillmötesgå deras önskemål om vi kan vid kontrollbesök, men det är frustrerande att stå med tomma tider när patienter kommer hit och vänder på klacken för att det är en manlig gynekolog, det är ett slöseri med resurser. Vi pratar mycket med patienterna om att de vid akutbesök hos gynekolog eller vid förlossning måste de ta emot den vård som erbjuds.