Clowner ligger lite i tiden – på ett obehagligt sätt. Men skillnaden mellan de skräckclowner som nu får medial uppmärksamhet och clowner på cirkus är himmelsvid. Lika stor är skillnaden mellan de perukförsedda cirkusclownerna och de clowner som gör vistelsen på sjukhus eller boende lite roligare.

– Jag har helt ändrat min inställning till sjukhusclowner. I våra studier har vi observerat hur clowner jobbar med personer med demens och sett hur de öppnar sig och blir glada, säger forskaren Margareta Rämgård.

Hon är sjuksköterska och lektor vid Malmö högskola och har, tillsammans med forskarkolleger, studerat hur clowner med kunskap i omvårdnad arbetar med gamla på demensboenden. Studien är en del i projektet Clownen i äldreomsorgen som startade 2012 och ingår i en kultursatsning från Kommunförbundet och Region Skåne.

Når in till personer med demens

Margareta Rämgård törs inte slå fast att möten med clownerna leder till att de gamla får förbättrade kognitiva förmågor, för det finns ingen evidensbaserad forskning som stöder det – men hon törs säga att hon skulle inte bli förvånad om det är så.

– Personer med demens lever i sin egen värld och med en viss ångest, men det sätt vi såg att de öppnade sig på tolkar jag som att clownerna når in i deras inre sfär.

Clowner står för glädje, skratt och livsglädje – kanske är det därför ondsinta personer i clownmasker sätter sådan skräck i omgivningen. På demensboendena fanns inget spår av skräck och Margareta Rämgård tror att clownattributen är en av förklaringarna.

– Min uppfattning är att attributen bidrar till att de gamla öppnar sina sinnen. Jag tror inte att det är något som personal kan åstadkomma. Det är också bra om det är någon som kommer utifrån; som inte har kontakt som inbegriper intimhygien eller gränssättande. Det går inte att komma ifrån att det finns en maktrelation mellan patienter och personal.

Allt vanligare i vården

Enligt Margareta Rämgård är resultaten från hennes forskning inte något enstaka fenomen. Medicinska clowner blir allt vanligare världen över och hon nämner särskilt Australien och USA som exempel på länder där clowner används inom akutsjukvården. Nu blir de också vanligare inom demenssjukvården.

– Det är något viktigt som händer i mötet mellan patienter och clowner och i en pågående stor internationell studie undersöker nu forskare vad det egentligen är, säger hon.

Den svenska clownstudien kan vara en bit i det pusslet. De positiva känslor som forskarna observerade var uppenbara och kom snabbt.

– Jag hade inte förväntat mig det resultatet, men det var så roligt att se. En påminnelse om att även den som är gammal och har en demenssjukdom kan utvecklas och ta till sig nya saker.