Smärta är ett avgörande skäl för kvinnor att avstå från att gå och undersöka sina bröst för cancer när kallelsen kommer. Tekniken som används är i princip densamma som när mammografin kom i början på 1960-talet.

Men det kan räcka med hälften så stor kompressionskraft, enligt Magnus Dustler, ingenjör som doktorerar vid Lunds universitet.

– Att minska kompressionskraften med hälften har liten påverkan på hur trycket fördelar sig över de centrala delarna av bröstet. Och det är dessa som är viktigast vid cancerdiagnostik, säger han i ett pressmeddelande från universitetet.

Han visar också att med flexibla kompressionsplattor som anpassar sig efter bröstet, kan trycket mot bröstkorgsväggen minska och trycket fördelas till bröstets centrala delar.

Många oroade i onödan

Många kvinnor återkallas för misstänkta förändringar efter mammografi. Bara 10-20 procent av dem visar sig sedan ha cancer. Förutom att det gör att kvinnorna oroar sig och mår dåligt i onödan är det en onödig kostnad för vården.

Genom att lägga till tryckmätning vid undersökningen, har Magnus Dustler även visat att mängden patienter som behöver återkallas kan minska. Trycksensorer på kompressionsplattorna kan ge säkrare data för eventuella tumörer. Än så länge är det en teknik som inte är tillräckligt utvecklad för klinisk användning.

Hittills har forskning kring tryck, smärta och bildkvalitet vid mammografi inte intresserat vare sig forskare eller tillverkare av utrustning i högre grad, enligt Magnus Dustler.

– Men nu finns det intresse för våra resultat och jag hoppas de kan komma till nytta, säger han.

3D-teknik kan ersätta

Avhandlingen bygger på data från 20-150 patienter på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Annan aktuell forskning visar att en ny form av 3D-mammaografi, brösttomosyntes, kan komplettera eller ersätta mammografi vid bröstcancerscreening i framtiden, enligt pressmeddelandet. Metoden antas kunna öka möjligheten att upptäcka tumörer i bröstet.