Det visar en ny avhandling från Umeå universitet som skrivits av statistikern Anita Lindmark.

Hon har via det svenska strokeregistret Riksstroke gjort statiska analyser av överlevnaden bland de 62 000 patienter som första gången drabbades av en stroke mellan åren 2001 och 2009.

Det hon funnit är att socioekonomiska faktorer spelar väldigt liten roll för överlevnaden under den akuta fasen och den första veckan därefter. Men därefter är risken för att dö betydligt högre för dem med låg inkomst och låg utbildning, jämfört med universitetsutbildade och höginkomsttagare.

Effekten av låg inkomst är exempelvis fullt jämförbar med den riskfaktor som rökning utgör.

– Varför det är så vet vi inte. Vi har försökt att titta på om förskrivningen av sekundärpreventiva läkemedel i samband med utskrivningen kan förklara skillnaden, men det kunde vi inte se, säger Anita Lindmark.

Sekundärpreventiva läkemedel är sådana som ges för att förhindra ett nytt insjuknande.

– Man kan bara spekulera om vad orsakerna är, men andra studier baserade på Riksstroke har visat att personer med lägre socioekonomisk status har sämre tillgång till exempelvis proppupplösande behandling och vård på en stroke-enhet. Det skulle kunna vara en bidragande orsak, säger Anita Lindmark.

Hon lägger fram sin avhandling – Statistical methods for register based studies with applications to stroke – vid Umeå universitet i morgon, fredag.