De stora skillnaderna i hur ambulanserna är utrustade när det gäller it-system innebär att vården blir ojämlik, olika beroende på var i landet man bor. Den slutsatsen drar Vårdförbundets förbundsombudsman David Liljequist av E-hälsomyndighetens nya rapport. 

- Bristen på fungerande e-hälsoverktyg gör vården patientosäker samtidigt som det leder till dålig arbetsmiljö för ambulanspersonalen, säger han.

För att få till en mer jämlik ambulanssjukvård i hela landet med standarder för vilka e-hälsoverktyg ambulanserna bör vara utrustade med anser han att det borde bildas ett nationellt centrum för utveckling av ambulanssjukvården.

Som Vårdfokus berättat tidigare i dag har Vårdförbundet tillsammans med Riksförbundet för ambulanssjuksköterskor och Karolinska institutet kartlagt vilken tillgång till patientsäkra digitala e-hälsosystem som landets ambulanssjuksköterskor har.

Rapporten är gjord på uppdrag av E-hälsomyndigheten vars uppgift är att samordna regeringens satsningar inom e-hälsa.

Enorma skillnader

Kartläggningen visar på stora skillnader mellan olika landsting och regioner. I några få län fungerar det alldeles utmärkt medan ambulanspersonal på andra orter fortfarande är beroende av penna och papper.

Kartsystemen är inte uppdaterade och personal tvingas använda sina personliga telefoner för att kunna navigera sig fram till hämtplatsen, hämta information om läkemedel och riktlinjer med mera.

– Det paradoxala är att i vissa landsting får ambulanspersonalen inte ha sina privata mobiler på när de arbetar, eftersom man då misstänks kunna använda dem för att ägna sig åt privat surfing, säger David Liljequist. 

Den rapport som E-hälsomyndigheten nu släppt tycker han är väldigt tydlig.

"Försummat sin roll i akutvårdskedjan"

– Dels visar den att de flesta landsting och regioner har försummat ambulanssjukvårdens strategiska roll i akutvårdskedjan, dels att man inte satsar tillräckligt på e-hälsa. Man använder inte ambulanssjuksköterskornas kompetens för att se till att patienterna får vård på rätt nivå, säger han.

Rapporten visar att ambulanssjukvården i många landsting befinner sig i ett slags organisatoriskt mellanrum i stället för att vara integrerad med den övriga akutsjukvården.

– Det bästa vore naturligtvis att slå ihop sjukvårdsrådgivningen 1177 och larmnumret 112 så att man har en ordentlig kompetens där som sedan kan överföra information till ambulanssjuksköterskorna. Då skulle sjuksköterskorna lättare kunna behandla och triagera patienterna så att de får vård på rätt nivå, säger David Liljequist. 

"Alldeles för många körs in till akuten"

Enligt honom är ett av de stora problemen i dag att alldeles för många människor körs med ambulans till akutsjukhusen när de i stället borde vårdas på exempelvis en vårdcentral eller hemma i den egna bostaden eller i det särskilda boendet.

– Vi vet att gamla, sköra och multisjuka patienter ofta blir ännu sämre av att hamna på en akutmottagning eller bli inlagd på en vårdavdelning där de inte känner igen sig.

Enligt David Liljequist är det ofta personalen inom ambulanserna som får ta hand om de här bristerna i vårdkedjan.

– Det blir ju knappast bättre av att de har så dåliga informationssystem. När de åker ut till patienten kan de inte förbereda sig ordentligt eftersom de inte har tillgång till landstingens eller kommunernas journalsystem. Och när de kommer in på akutmottagningarna i exempelvis Stockholm och Västra Götaland måste de ägna tid åt att skriva in sina journalanteckningar i en dator, eftersom de inte kan göra det i ambulansen. Det är ett enormt slöseri med ambulanssjuksköterskornas tid.

Liten del av budgeten

Enligt David Liljequist är den totala kostnaden för e-hälsa mindre än tre procent av landstingens budgetar.

– Det är en fullständigt orimlig nivå i en så kunskapsintensiv och komplex verksamhet som hälso- och sjukvården bedriver. Jämför man med finanssektorn som satsar mellan 10 och 30 procent på säkra it-system inser man hur absurt det är, säger han.