Idag startar Donationsveckan både i Sverige och Europa. Syftet är att sprida information om behovet av donatorer och organ, och få fler att ta ställning för egen del.

– En transplantation kan förbättra livskvaliten mycket för svårt njursjuka och rädda livet på de som väntar på andra organ. Vi behöver få uppmärksamhet till frågan, för trots att vi vet att viljan att donera är hög så finns få organ tillgängliga i slutänden, säger Kerstin Karud, transplantationskoordinator.

I återkommande undersökningar säger 80 till 85 procent av svenskarna att de vill donera sina organ. Men av de runt 90 000 som dör årligen blir bara 160-170 personer donatorer, av olika skäl.

Donation efter cirkulationsstillestånd

Ett sätt att öka möjligheten till fler transplantationer skulle vara att även tillåta donation efter cirkulationsstillstånd. Det har länder som Storbritannien, Spanien, Nederländerna och Kanada redan gjort.

Den statliga donationsutredningen som presenterades förra året förordar att donation efter cirkulationstillestånd införs även i Sverige. Nu återstår processen med regeringsförslag, och beslut i riksdagen eller Socialstyrelsen för att eventuellt ändra i lagar och regelverk.

Samtidigt arbetar en professionsgrupp för att utreda förutsättningarna inför förändringen. I projektgruppen ingår erfarna representanter för de berörda yrkesgrupper inom donation och transplantation.

Koordinatorerna är sjuksköterskor

En av dessa är Kerstin Karud, transplantationskoordinator på Skånes universitetssjukhus. Hon är sjuksköterska, liksom alla transplantationskoordinatorer i Sverige.

Möjligheten att donera efter cirkulationsstillestånd fanns i Sverige fram till 1988 då ett nytt dödsbegrepp infördes. Det nya dödsbegreppet gäller än idag och innebär att en människa förklaras död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort, vilket kallas hjärnrelaterade dödskriterier.

Förutsättningen för att kunna transplantera organ i dag är att patienten vårdas på en intensivvårdsavdelning vid sin bortgång. Endast då är det möjligt att hålla organen tillräckligt syresatta genom blodtryckshöjande läkemedel och respiratorsbehandling.

Få dör i total hjärninfarkt

Men andelen som dör i total hjärninfarkt under pågående intensivvårdsbehandling och därför kan donera organ är få, cirka 0,5 procent av alla avlidna. Alla dessa har inte heller själva tidigare uttryckt en vilja att bli donatorer eller har anhöriga som tillåter att organ doneras från den avlidne.

– Om man även kunde tillvarata organ från patienter som dör efter cirkulationsstillestånd på intensivvårdsavdelningar skulle det kunna ge en ökning med 80-150 donatorer per år, säger Kerstin Karud.

Hon och projektgruppen är tydliga med att det inte är dödskriterierna som kommer att ändras.

– Det finns bara en död – den som orsakas av en total hjärninfarkt. Dödsorsaken är alltid total hjärninfarkt. Men det behövs en översyn av regelverket för donation och transplantation.

Blödning eller trauma

I dag är det bara tillåtet att donera organ då den avlidne saknar hjärnfunktion, som efter blödningar eller skalltrauma. Då avlider personen under pågående respiratorsbehandling. Dödskriteriet inträffar även om respiratorn fortsätter syresätta kroppen.

För den nya patientgruppen, där donationer efter cirkulationsstopp kan bli möjliga, har däremot läkare efter en tids intensivvård bedömt att livsuppehållande behandling inte längre gagnar patienten ur ett etiskt perspektiv. Patienten avlider då när behandlingen med läkemedel och respirator avbryts.

– Det är patienter där man satsat allt och det ändå är utsiktslöst. Av respekt fattas då beslutet att avbryta behandlingen när det är förankrat hos anhöriga.

När döden är nära

Patienten avlider sedan några minuter eller timmar efter att behandlingen avslutats. Det är tillvägagångssättet redan idag för de svårast sjuka på intensivvårdsavdelningar då döden är nära. Det nya skulle bli möjligheten med donation efter cirkulationsstilleståndet, när behandlingen avbryts och patienten dödförklaras.

– Men beslutet att avbryta behandlingen fattas alltid oberoende av och innan transplantation diskuteras eller förbereds.

Donation efter cirkulationsstillestånd "donation after circulatory death", förkortas, DCD. Den svenska DCD-gruppen är kopplad till Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, nationella Vävnadsråd. Deras uppgift är att undersöka och underlätta för ett införande i Sverige. De tar därför fram "protokoll" för vården, det vill säga handlingsplaner, riktlinjer och flödesscheman, för när och vem som ska göra vad rent konkret.

Syrebrist i organen

– Tidsaspekten blir annorlunda för donation efter cirkulationsstillestånd. Vi behöver ett visst antal timmar för att hinna organisera på operation och identifiera lämpliga mottagare. Samtidigt får organen inte utsättas för syrebrist under för lång tid. Men de här frågorna arbetar vi med just nu, säger Kerstin Karud.

Gruppen ska även göra DCD-konceptet känt på landets alla sjukhus och hos allmänheten. Dessutom kommer några pilotprojekt på intensivvårdsavdelningar att genomföras och utvärderas.