Populär barnmorskemottagning riskerar nedläggning
Politikerna i Uppsala har tagit ett beslut som kan innebära slutet för en av kommunens populäraste barnmorskemottagningar.
– Det som känns tråkigt är att politikerna inte har koll på konsekvenserna av sina beslut. Det är väldigt sorgligt, säger Helena Eriksson, barnmorska sedan 28 år och grundare av den privata men landstingsfinansierade barnmorskemottagningen Hjärtat i Uppsala.
Mottagningen startade hon tillsammans med sin make Håkan Eriksson för sju år sedan. Inte för att tjäna pengar, förklarar hon, utan för att att skapa en bättre kontinuitet mellan mödravården och förlossningen.
Det var något Helena Eriksson tyckte var svårt att få till på de arbetsplatser där hon arbetat tidigare, bland annat som gruppchef på Akademiska sjukhusets förlossningsenhet och inom en offentligt driven barnmorskemottagning.
I dag är hennes egen mottagning så populär att var fjärde kvinna som blir gravid i Uppsala kommun söker sig dit.
Hotas av politiskt beslut
I somras bestämde politikerna i landstinget Uppsalas vårdstyrelse att reglerna för ersättningarna till barnmorskemottagningarna ska ändras 2017. Man vill att barnmorskemottagningarna delvis ska få betalt utifrån de gravida kvinnornas vårdbehov.
Den modell man bestämt sig för kallas CNI, Care need index, och används redan i många andra landsting för att bedöma hur mycket vårdcentralerna inom vårdvalet ska få betalt för olika typer av patienter. I Uppsala har den använts inom primärvården i cirka två år.
Metoden finns beskriven på Statistiska centralbyråns webb. Där förklaras att den är framtagen utifrån hur distriktsläkare tycker att sju olika socioekonomiska variabler påverkar arbetsbelastningen. Exempelvis att det krävs en större arbetsinsats att ta emot en äldre ensamstående person över 65 år än en ung människa som lever tillsammans med någon.
Just det är inte speciellt relevant för en barnmorskemottagning. I Uppsala har politikerna därför valt att göra som i Skåne, det vill säga modifiera CNI-metoden utifrån fem i stället för sju socioekonomiska variabler som de tycker passar för mödravården:
- Utlandsfödda (utanför EU).
- Lågutbildade.
- Arbetslösa.
- Ensamstående med barn.
- De som flyttat.
– Jag har stor förståelse för att man vill fördela resurserna efter kvinnornas behov. Men blir det här verklighet vet vi inte hur vi ska göra för att överleva, säger Håkan Eriksson, som är vd för mottagningen där tio barnmorskor arbetar.
Förstår sig inte på variablerna
Han förstår inte hur man resonerat när man valt ut kriterierna. Att det kan krävas extra resurser för att utlandsfödda som kan behöva tolk tycker han är rimligt, men i övrigt håller han inte med.
Håkan Eriksson har grottat ner sig i det svenska graviditetsregistret och hittar där inga belägg för att antalet besök hos barnmorskan påverkas av utbildningsbakgrund, arbetslöshet eller att kvinnan är ensamstående med barn.
– CNI är ett instrument som är väl undersökt och prövat på vårdcentraler. Men då är det sju variabler som ingår. Man kan inte bara välja några stycken av dem och säga att det också är CNI, säger Håkan Eriksson som i en lång skrivelse till ledande sjukvårdspolitiker och tjänstemän i landstinget försökt att förklara konsekvenserna av beslutet.
Hjärtat är enligt Håkan Eriksson en verksamhet som bedrivs med en mycket liten vinstmarginal, mellan 1,5 till 5 procent. Av det trettiotal barnmorskemottagningar och vårdcentraler i Uppsala län som bedriver mödravård är Hjärtat den verksamhet som kommer att förlora allra mest enligt landstingstjänstemännens egna beräkningar.
Under förra året var vinsten 97 000 kronor. Om CNI införs räknar Håkan Eriksson med att intäkterna under 2017 minskar med cirka 350 000 kronor, vilket utan annat kapitaltillskott innebär att mottagningen troligtvis inte kan drivas vidare.
Skrivelse nådde aldrig oppositionen
Vårdfokus har pratat med Vårdstyrelsens andre vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD) som berättar att när beslutet togs i somras så hade skrivelsen från Håkan Eriksson inte diarieförts och var alltså okänd för oppositionen.
– Vi har fått ett väldigt dåligt underlag. Jag frågade flera gånger om det hade kommit in några synpunkter från vårdgivarna men fick svaret att de var i stort sett nöjda med det här systemet, säger Anna-Karin Klomp.
Tillsammans med ledamöter från Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet lyckades Anna-Karin Klomp vid Vårdstyrelsens förra möte få igenom att beslutet av formella skäl ska prövas på nytt den 26 oktober.
– Vi får se hur beslutet blir, men just nu upplever jag det som väldigt osäkert, säger en uppenbart orolig Helena Eriksson.
Läs hur vårdstyrelsens ordförande, Malena Ranch (MP), försvarar beslutet.