Trots att patienterna i det stora hela var nöjda med vården på avdelning 347 fanns det en punkt som genomgående fick sämre utslag i den årliga patientenkäten från Sveriges kommuner och landsting. Informationen som gavs på ronden var inte bra och patienterna kände sig inte delaktiga i beslut som fattades om deras vård. Det ville personalen ändra på.

Arbetsgruppen delades upp i mindre tvärprofessionella grupper som diskuterade och analyserade olika delar av arbetet. Sjuksköterskorna Caroline Petterson och Julia Olsson bad om och tog själva ett större ansvar för att samordna resultatet och utforma ett arbetssätt som bättre fångade upp det som patienten förväntade sig av vården.

Tryggare vård

Ganska snart märkte de att det inte skulle räcka med att bara informera mer och tydligare, utan patienterna ville bli lyssnade på också.

– Vi som tyckte att vi var så bra på att tala om noggrant vad vi gjorde missade ofta att berätta varför och fråga vad patienten själv tyckte om det. När patienterna förstår vården blir sjukhusvärlden tryggare. De får något mer att hålla i än sin egen tandborste, berättar Julia.

Hon och kollegan Caroline gick tillsammans med flera personalkategorier en kurs på Göteborgs Centrum för personcentrerad vård, GPCC, och fick hjälp att hitta en struktur för hur de skulle arbeta mer personcentrerat. De valde att fokusera på ronden och hur de kunde göra patienten mer delaktig i olika beslut.

Ombytta roller

Från att ha haft en traditionell morgonrond med läkare och sjuksköterska samlas nu hela teamet inne på expeditionen, inklusive undersköterskor och ibland fysioterapeut, för en kort sittrond. Efter en genomgång där alla får bidra med sin kompetens går de tillsammans in till varje patient. I stället för läkaren tar kommandot får patienten börja med att berätta sin historia.

– Våra patienter har inte sökt för bradykardi, utan de kommer till vården för ett symtom, till exempel trötthet eller yrsel. Det är det som vården måste ha som utgångspunkt, säger Caroline.

Sedan går de igenom provsvar och diskuterar gemensamt fram rimliga mål för vården samt sätter ett datum för trolig utskrivning. Sjuksköterskan dokumenterar allt direkt i vårdplanen som hon sedan printar ut och ger till patienten. Tillsammans stämmer de av att de uppfattat samma saker och vårdplanen kan sedan revideras om det behövs under vårdtillfället.

Julia berättar att i början fanns en oro för att patienterna skulle ha orimliga krav och förväntningar på vården, men i de flesta fall vill de ha mindre än vad personalen tror. Det blir sällan några långa önskelistor som ska bockas av utan målen handlar mer om att klara av att springa milen, spela tennis eller sköta toalettbestyren själv. Med tydliga mål blir vården mer begriplig för alla inblandade.

Stor förändring

Nu har det gått lite mer än ett år sedan avdelningen började arbeta med det nya rondsystemet. Det har varit ett långt, och ibland drygt, arbete för Julia och Caroline.

– Vi var oförberedda på vilka stora förändringar det skulle komma att innebära framför allt för enskilda i personalgruppen. För att genomföra det här har alla varit tvungna att ifrågasätta sina egna föreställningar kring sitt jobb och sin roll här på avdelningen. Men det har det varit värt, jobbet går inte att jämföra med hur det var tidigare, säger Julia.