Kroppsideal

Skönhetsingrepp är inget märkvärdigt längre

Skönhetsingrepp är inget märkvärdigt längre
Sjuksköterskan Pia Forsslund är specialist på IPL– intensivt pulserande ljus som används vid behandlingar av hudåkommor. Foto: Alexander Donka

Sjuksköterskan Pia Forsslund arbetar på en klinik som erbjuder både sjukvård och skönhetsbehandlingar. Hon möter allt oftare kvinnor som vill släta ut sina rynkor med Botox eller fillers.

Temat i det senaste numret av Vårdfokus handlar om kroppsideal. Vad gör idealbilderna som sköljer över oss med den egna – ibland dömande – blicken? Och varför har ätstörningar, hetsträning och skönhetsingrepp blivit vanligare?

Sjuksköterskan Pia Forsslund arbetar på en skönhetsklinik där pärmarna med dokumentation över skönhetsingrepp har blivit fyra gånger fler på några år. När hon började på kliniken för tolv år sedan kom hon från akutsjukvården och hade lite svårt för den delen av arbetet som handlade om skönhet. I dag ser hon annorlunda på det.

– Nu tycker jag att det är upp till patienterna att bestämma vad de vill göra. De är pålästa och kunniga och månar om sitt utseende, säger hon.

Förändrad inställning

Hon märker hur allmänhetens inställning till skönhetsingrepp har förändrats. Kanske för att metoderna har blivit så många fler – och mindre drastiska.

– Skönhetsingrepp är inte något märkvärdigt längre. Kvinnor tycker det är okej med lite Botox. Att lägga sig under kniven kan verka avskräckande, men en spruta som får bort rynkorna är inte hela världen. Det har blivit legitimt att fixa till sig.

Kvinnorna som kommer till kliniken vill generellt se yngre ut. Männen vill oftast få ett födelsemärke kontrollerat eller borttaget och när de ser vilka möjligheter som finns på mottagningen händer det att de bokar tid för en behandling. Men väldigt sällan handlar det om att de vill se yngre ut.

– Männen vill oftast reducera ytliga blodkärl eller ta bort kraftig behåring på rygg och bröst, säger Pia Forsslund.

Det händer att hon möter patienter med orealistiska förväntningar. Kvinnor i 60-årsåldern som vill få bort alla sina rynkor till exempel. Eller patienter som vill bli helt släta – trots att de redan är det. Men Pia Forsslund är osäker på om vi har blivit mer missnöjda med våra utseenden eller om skönhetsingreppen helt enkelt har blivit normaliserade. Det går att göra – därför gör vi det.

Vill stympa sina underliv

Kanske är det samma mekanismer som ligger bakom larmet från kvinnosjukvården i Skåne om att allt fler unga kvinnor vill få sina underliv stympade. I en artikel i Sydsvenskan berättar chefen för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus att unga kvinnor, påverkade av porren, kommer till kliniken för att de vill försnäva slidan eller ta bort de inre blygdläpparna.

– De tror att de ska se ut så och att det ska ge dem ett bättre sexliv, säger Pia Teleman till tidningen.

Enligt henne beror det på att normen för hur det kvinnliga könsorganet ska se ut har förändrats på ett osunt sätt och på att det finns en stor okunskap kring underlivets normala utseende och funktion.

– Det är olyckligt att tillfälliga trender medför ingrepp som kan orsaka smärta och ärrbildning. Eftersom sjukvården inte utför ingrepp som inte är medicinskt motiverade vänder sig många kvinnor i stället till privata plastikkirurger som utför intimkirurgi.

Läs fler artiklar i Vårdfokus tema om kroppsideal, se länkar här intill.

Nytt lagförslag

I slutet av förra året kom regeringens lagförslag om att stärka konsumentskyddet inom skönhetsbranschen. Flera remissinstanser tycker att förslaget är tandlöst. Däribland Vårdförbundet som anser att kroppsbehandlingar borde omfattas av hälso- och sjukvårdens regelverk.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida