Regeringen har uppmärksammat att många människor känner oro över att vården inte ska finnas där när de behöver den. För att få vården mer tillgänglig presenterar sjukvårdsminister Gabriel Wikström idag ramarna för en reform, i en debattartikel i Dagens nyheter, DN.

Han skriver att den kanske enskilt viktigaste faktorn för att kunna förbättra tillgängligheten är att lösa problemen med bemanning och kompetensförsörjning. Där poängteras att regeringen redan gör mycket, genom att tillföra en professionsmiljard till vården och genom utbyggnaden av utbildningarna till sjuksköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska.

Nya åtgärder

I fem punkter presenteras också nya åtgärder som ska ingå i reformen. De är:

  • Patientkontrakt som ska införas i försöksverksamheter för att stärka patientens ställning.
  • En effektivare vård, utifrån den analys som gjordes i den statliga utredningen Effektiv vård.
  • Att göra vårdcentralerna bättre genom att flytta resurser från sjukhusen till vårdcentralerna.
  • Utveckling av vårdgarantin, utifrån andra förslag i samma utredning.
  • Digitalisering av vården så att det blir lättare för patienterna att få kontakt och att kunna slippa vara på samma plats som läkaren. Här ingår bättre verktyg för administration.

Regeringens vision är en tillgänglig och jämlik sjukvård, enligt sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Varit fokus på skolan

Vårdförbundet ser visserligen positivt på att satsningar görs på sjukvården, men tycker att reformförslaget är otillräckligt.

– De har haft ett väldigt fokus på skolan, så det är dags att göra något åt situationen i vården. Men det krävs mer okonventionella metoder än det här. Det behövs något nytt, säger Johan Larsson, Vårdförbundets vice ordförande.

Han vill se nya grepp för att få sjuksköterskorna att stanna i verksamheterna och i yrket.

– Vi kan inte nog lyfta fram hur angeläget det är att lösa kompetensförsörjningen i vården. Därför ser vi gärna okonventionella metoder från regeringen för att rätta till de ojämställda lönerna. Det är inte politiskt korrekt att gå utanför de gängse reglerna för arbetsmarknaden, men det kan fungera, säger han.

Sköra äldre en utsatt grupp

Dessutom vill Johan Larsson se mer konkreta förslag på hur regeringen tar tag i de utsatta grupper som inte litar på att vården finns där för dem, som de sköra äldre.

– Äldrevården är extremt ojämlik i Sverige. Endast 12-13 procent av de som arbetar där har akademisk utbildning. Det är stor skillnad mot förskolan där hälften har akademisk utbildning.

Han vill se mer nationell styrning av hur stor andel av personalen som har formell kompetens, exempelvis utbildning som sjuksköterska eller specialistsjuksköterska för äldre.

– Hälften av äldrespecialisterna arbetar i Stockholm eller Västra Götaland. I resten av länen finns knappt några. Då får de äldre en enormt ojämlik vård, för de får inte tillgång till personal med lika mycket kunskap.

Undersköterskors kompetens

Den nationella styrningen borde inte bara gälla sjuksköterskors kompetens, säger Johan Larsson. Vårdförbundet ser också ett problem i att det inte finns några garantier för undersköterskornas kompetens, där fyra av tio i dag inte har någon vårdutbildning.

– Titeln undersköterska kräver ingen utbildning, det är bara en anställningsform. Det skapar problem när sjuksköterskor ska bedöma deras kompetens, till exempel för att delegera arbetsuppgifter.

Han saknar ett synsätt som utgår ifrån kvalitet på vården, med tillräckligt kompetent personal till alla patienter.

– Jag är allvarligt bekymrad över synsättet som trummas ut från olika håll om vården som en regulator för arbetsmarknaden. Patienterna behöver inte enkla lösningar för fler enkla jobb. Vården behöver kompetens, det visar forskningen tydligt.