Genom att pressa ihop patientens underhudsfett några millimeter, komprimera det, kan stråldosen minskas till hälften. Ändå avstår man från det på många röntgenavdelningar, på tvärs mot de egna rutinerna.

– Jag tror att det är mycket slarv, jag köper inte riktigt att det beror på att tempot är för högt, säger Lena Thorsson, inspektör på Strålskyddsmyndigheten, SSM, och röntgensjuksköterska.

Snart kommer myndighetens rapport om hur avdelningarna följde fyra enkla säkerhetsrutiner år 2015. Den bygger på vad ett hundratal av de största röntgenavdelningarna rapporterat in och görs för tredje året i rad.

Försämring

Användningen av kompression ökade från 35 procent år 2013 till 45 procent året därpå. Men under 2015 dalade siffran neråt igen, till 37-38 procent av alla undersökningar.

Användningen av gonadskydd, som nästan helt och hållet skyddar testiklarna från
strålning, sjönk 2015 till färre än hälften av alla undersökningar där patienterna skulle ha använt det. Det låg tidigare år på något över hälften.

Anledningen till att kompression och gonadskydd inte används tror Lena Thorsson framför allt beror på att det är bökigt; utrustningen förvaras i något skåp i stället för att ligga framme. För gonadskydden tror hon också att patientens integritet spelar in, det känns jobbigt. 

– Det här är graverande för patientsäkerheten, röntgensjuksköterskorna vet ju om att det ska användas men gör det inte.

Attitydproblem

Skillnaderna är himmelsvida mellan olika röntgenavdelningar och därför blir snittsiffran just bara ett snitt. En del använder nästan alltid både gonadskydd och kompression medan andra så gott som alltid struntar i det.

– Det är en attitydfråga där verksamhetens ledning sätter normen. Trycker ledningen på det kommer man inte undan. På en del ställen diskuterar man hur säkerhetsrutinerna följs till och med på medarbetarsamtalen, säger Lena Thorsson.

Vad gäller identitetskontroll svarar runt 98 procent av avdelningarna att de följer sina egna rutiner.  Med tanke på hur stor del av avvikelserna som handlar om just förväxling och bristande id-kontroll funderar man på Strålskyddsmyndigheten att titta mer på frågan eftersom man tycker att ”siffrorna haltar”.

Den fjärde strålsäkerhetsrutinen innebär att fråga kvinnor om de är gravida före undersökningen. Mellan 2013 och 2014 ökade siffran för hur många som tillfrågades från 45 till 64 procent. Hur det såg ut under 2015 är ännu inte klart men kommer att redovisas i rapporten.

”Borde sträcka på sig”

– Röntgensjuksköterskor har kunskap om anatomi, projektionslära och maskiner och borde sträcka på sig. De har också ett omvårdnadsperspektiv som handlar om att ta så bra bilder som möjligt så patienten snabbt kan få rätt diagnos, säger Lena Thorsson, och påpekar att Strålskyddsmyndigheten har förstått det och har tre röntgensjuksköterskor anställda.

Under sin föreläsning om systematiskt strålskyddsarbete på Röntgenveckan serverade hon några smakprov ur den kommande rapporten och avslutade med ett upprop till röntgensjuksköterskorna:

– Ta fram er yrkesstolthet! Ni har stor del i det systematiska strålskyddsarbetet på era arbetsplatser.