– Det känns inte bra att mamman frias av tingsrätten. Det är ett allvarligt brott och vi anser att vår bevisning är tillräcklig. Bevisningen har värderats på ett felaktigt sätt, säger kammaråklagare Annika Bokefors som förklaring till att domen har överklagats.

I det ovanliga målet, där sjukdomen Münchhausen by proxy ses som ett motiv, misstänks mamman ha orsakat sitt barn skador genom att täppa till hans luftvägar. Efter att mor och barn varit inlagda på Akademiska sjukhuset i drygt en månad blev personalen misstänksam och gjorde en orosanmälan till socialtjänsten.

Sjukvårdspersonal vittnade

Ett år senare hölls rättegången där omkring 40 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor vittnade under ed. De berättade om ett litet barn med kramper som de inte hittade någon annan förklaring till än syrebrist, och om en mamma som var ensam med sitt barn när krampanfallen kom.

En del av bevisningen består av film från en övervakningsutrustning som larmar när barnet får ett anfall. I sin överklagan till hovrätten anser åklagaren att de så kallade Beehiveregistreringarna är en tungt vägande bevisning. Två av rättens jurister och en nämndeman håller med om det och går emot den friande domen på den punkten.

Ingen medicinsk förklaring

I Akademiska sjukhusets utredning av vad som kan ha orsakat barnets krampanfall hittade man ingen medicinsk förklaring. Enligt åklagaren har inte heller försvaret presenterat någon förklaring. Men tingsrätten anser inte att det går att utesluta att det kan finnas en medicinsk orsak till kramperna och hänvisar till ett fall i Högsta domstolen som handlar om skakvåld.

– Det är en helt annan dom, men tingsrätten har använt sig av den för att argumentera kring hur man ska se på bevisningen rent allmänt. Det handlar om att det är viktigt att kunna styrka att det inte finns någon annan förklaring till barnets symtom. Vi anser att filmen, sjukhusets omfattande utredningar och det faktum att ingen annan har varit närvarande när barnet fått sina anfall är stark bevisning, säger Annika Bokefors.

Mammans anhöriga har uppgett att barnet har haft anfall även sedan hon har gripits. Men eftersom sjukhusets fortsatta registreringar visar motsatsen använder åklagaren det som en del av sin bevisning.

Även barnets ombud har överklagat tingsrättens dom. Enligt kammaråklagaren kommer det förmodligen dröja till efter årsskiftet innan ärendet kommer upp i Svea hovrätt.