– Det kanske är fel som arbetsgivare, men jag känner att jag som chef måste beskriva problematiken. Kan vi inte höja lönen så att vi får in fler sjuksköterskor i verksamheten kommer jag att förlora ännu fler. I värsta fall kan det sluta med att vi måste stänga, säger Ann-Charlotte Andersson, sjuksköterska och vårdenhetschef.

På avdelning 324/325 behandlas barn med svåra och många gånger dödliga medicinska sjukdomar. Det bedrivs även rikssjukvård för transplantationer av lever, tarm, njure och lungor på barn.

Mer än hälften av vårdplatserna stängda

Men av 26 vårdplatser är det bara mellan 10 och 12 som kan hållas öppna.

Orsakerna är flera, men i en arbetsmiljöanmälan som skyddsombuden inom läkarnas, sjuksköterskornas och barn- och undersköterskornas fackförbund gemensamt har lämnat in till Arbetsmiljöverket är den viktigaste förklaringen att enheten sedan lång tid har dränerats på såväl sjuksköterskor som specialistsjuksköterskor. Detta har i sin tur lett till en mycket ansträngd arbetsmiljö som drabbat all personal.

Lider av samvetsstress

I sin anmälan vittnar de om hur illa ställt det är. De lider av magont, sömnsvårigheter, huvudvärk och spänningar i käkarna. Vissa uppvisar tecken på utmattning och känner uppgivenhet inför framtiden. Kort sagt, de lider av samvetsstress.

– Även om man lyckas sköta vården felfritt vet man att barnet måste gå hem för att ge plats åt nästa. Det tar mycket på all personal. Vi har egentligen världen bästa avdelning. Men vårdbehovet är mycket större än vad vi som jobbar nu klarar av. Man bär alltid på en inre stress, säger sjuksköterskan Therese Winell som är lokalt skyddsombud på avdelningen.

Therese Winell, sjuksköterska och lokalt skyddsombud avd 324-325 Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, sept 2016
Therese Winell är skyddsombud på avdelning 324/325.

Övertidsuttaget bland sjuksköterskorna är stort. Enligt Therese Winell tvingas många ta dubbelpass och extrapass för att hålla verksamheten flytande. Ny personal hinner inte läras upp eftersom det på grund av kompetensflykten är omöjligt att genomföra en strukturerad bredvidgång med en erfaren kollega.

Tre av fyra saknar specialistutbildning

Problemen startade egentligen för cirka tio år sedan, när man i samband med en vårdplatsöversyn minskade rejält på bemanningen av barnsjuksköterskor och barn- och undersköterskor. Strax därpå slogs de två avdelningarna ihop. Många tvingades mot sin vilja att byta arbetsplats och kände sig överkörda.

Sedan dess har flertalet av de mest erfarna sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna lämnat avdelningen samtidigt som det blivit allt svårare att rekrytera nya.

Mellan 2010 och 2014 slutade 80 av 100 anställda. För några år sedan var åtminstone hälften av sjuksköterskorna specialistutbildade. I dag saknar tre av fyra specialistutbildning.

Den medicinska säkerheten i fara

Både verksamhetschefen Lars Gelander och vårdenhetschefen Ann-Charlotte Andreasson beskriver i sina svar på arbetsmiljöanmälan hur viktigt det är att få upp lönerna för sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna. Detta samtidigt som de tydligt beskriver att de inte själva har mandat att sätta lönerna.

Så här skriver exempelvis Lars Genander i sitt svar, apropå regionledningens ansvar (en kopia har gått till sjukhusledningen):

"Mycket låga löner i kombination med obekväm arbetstid hindrar rekrytering på lika villkor jämfört med skolhälsovård, bvc-verksamheter och öppen specialistvård liksom med primärvård inom VGR (Västra Götalandsregionen). För redan anställd personal måste en avsevärd uppskrivning av löner ske så att vi inte förlorar fler medarbetare."

Ofta brukar personalen och cheferna inom vården ha olika uppfattningar om hur patientsäker vården är. Men inte i det här fallet. Enligt Lars Gelander är man nu i ett läge där den medicinska säkerheten inte längre kan upprätthållas, vilket också beskrivs tydligt i skyddsombudens redogörelser till Arbetsmiljöverket.