Ställer sig majoriteten i Västernorrlands landstingsfullmäktige senare i höst bakom förslaget berörs årligen cirka 350 förlossningar och 300 operationer, vilket enligt tjänstemannaförslaget skulle ge en årlig nettobesparing på mellan 15,4 och 15,8 miljoner kronor per år.

Exakt hur många anställda som berörs framgår inte. Men enligt Ewa Lodin, styrelseledamot i Vårdförbundet Västernorrland och huvudskyddsombud på Sollefteå lasarett, berörs uppskattningsvis 15-20 sjuksköterskor och barnmorskor.

– Vi är en liten kommun som fram till i våras hade ett litet men välfungerande akutsjukhus. Det mals nu sakta sönder. De som jobbar med det de har utbildat sig för får kanske tänka om, säger hon till Vårdfokus.

I en glesbygdskommun som Sollefteå drabbar nedskärningar inom vården såväl patienter som personal extra hårt. I Västernorrland finns i dag tre akutsjukhus, varav de två andra ligger i Örnsköldsvik och Sundsvall. Dit är det 13 respektive 10 mil, enkel resa från Sollefteå.

Landstinget Västernorrlands ekonomi går sedan länge med underskott. Politikernas mål är att få den i balans fram till 2018, vilket innebär att hälso- och sjukvårdsnämnden fram till dess ska ha kapat kostnaderna med 160 miljoner kronor. Det har lett till stora platsnedskärningar inom framför allt specialistsjukvården i Sollefteå och Örnsköldsvik.

Under sommaren tvingades man på grund rekryteringssvårigheter stänga all akutkirurgi på Sollefteå sjukhus. Samtidigt meddelades i juni att akutortopedin skulle flyttas till Örnsköldsvik.

Sjukhuset i Sollefteå har länge dragit ekonomernas blickar till sig. Så sent som förra året föreslog delar av personalen att de själva kunde ta över driften.

Den 4 september i år demonstrerades det mot alla neddragningar i vården på en rad olika orter i landet. Sollefteå var en av de orter som samlade allra flest demonstranter.