Den presenterades för ett stort antal chefer, ledare och utbildare som i går träffades i Örebro för att diskutera vem som gör vad på framtidens laboratorier.

– Att vi får en kompetensbeskrivning för yrket är viktigt på flera sätt. Om jag som arbetsgivare ska nyrekrytera måste jag veta vilka yrken som matchar mina kompetensbehov. Men den är också bra att ha under utbildningen, så att studenterna vet vilka krav som ställs på dem när de kommer ut i arbetslivet. Dessutom är det ett ypperligt material att ha med sig när man ska ut på gymnasieskolorna och beskriva yrket för ungdomarna.

Det säger Agneta Colliander, ordförande i biomedicinska analytikernas yrkesorganisation IBL och själv verksam som biträdande verksamhetschef vid laboratoriemedicinska kliniken på universitetssjukhuset i Örebro.

Få vet vad yrket innebär

Som initiativtagare till konferensen har hon just stått framme på podiet och hållit fram en artikel från Arbetsförmedlingens tidning Platsnytt. Rubriken lyder: "Strålande arbetsmarknad för biomedicinare". Problemet är bara att den inte handlar om biomedicinare utan är skriven för att illustrera hur framtidsmöjligheterna ser ut för den som väljer att läsa till biomedicinsk analytiker.

– Vad gör jag som ung när jag ser det här? säger hon och pekar på rubriken. Jo, jag tror ju att det är utbildningen för biomedicinare jag ska välja.

Hon visar upp den för att illustrera den okunskap som finns om yrket, att många tror att biomedicinare och andra naturvetenskapligt utbildades kunskaper inte skiljer sig nämnvärt från biomedicinska analytikers specifika kunskaper.

I publiken berättar en kvinna att hon arbetar som HR-anställd på ett av Sveriges största sjukhus och att hon är den enda som egentligen vet vad en biomedicinsk analytiker egentligen gör. Hennes övriga 20 HR-kolleger vet mycket väl vad en sjuksköterska eller läkare gör, men har inte en aning om vad som krävs för att arbeta som biomedicinska analytiker.

En patient bakom varje prov

– Kompetensbeskrivningen är något som vi velat ha länge. Framför allt slås det fast att biomedicinska analytiker till skillnad från liknande yrken har ett etiskt förhållningssätt till de patienter som finns bakom varje prov. Vår legitimation är det yttersta beviset på det samhällsansvar vi har, säger Anne Berndt, förbundsombudsman på Vårdförbundet.

Det har tagit IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, ett antal år att formulera innehållet i kompetensbeskrivningen. En första version sågades av Vårdförbundet för ett par år sedan. Men efter att drygt 20 remissinstanser den här gången har fått komma med synpunkter är projektet nu äntligen i hamn.

(Komeptensbeskrivningen kan laddas ner via den länk som finns i anslutning till denna artikel)

Brist som oroar

Temat för tisdagens chefskonferens var hur man ska komma tillrätta med den brist på biomedicinska analytiker som i nuläget är akut på många laboratorier och som om tio år väntas vara än större. Mycket handlade om hur man kan avlasta befintliga biomedicinska analytiker från arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper lika väl kan ta hand om, men också hur man ska säkra tillgången på biomedicinska analytiker i framtiden.

Många var överens om att lönerna måste upp. Vårdförbundets vice ordförande Ann Johansson berättade att civilingenjörer under sin livstid tjänar ungefär fyra till fem miljoner kronor mer än en biomedicinsk analytiker.

Men lönen är inte allt, enigheten var stor om att yrket måste bli mer synligt för att inte minst unga ska välja utbildning, men också att det måste skapas fler och tydliga karriärvägar.

Modell för specialistutbildning

Fortfarande saknas en nationell specialistutbildning för biomedicinska analytiker, likt de många specialistutbildningar som finns för sjuksköterskor. På konferensen presenterades en modell för hur ett nationellt reglerat och ettårigt magisterprogram skulle kunna se ut, framtaget av Nätverket för biomedicinska analytikerutbildningar, där såväl Vårdförbundet som IBL ingår (länk till förslaget hittar du intill denna artikel).

– Helst hade vi velat att det skulle vara en tvåårig masterutbildninge. Tyvärr tror vi inte att arbetsgivarna vill ha en så lång specialistutbildning. Men hellre en magisterexamen på ett år än ingen specialistutbildning alls, säger Anita Hurtig Wennlöf som är programansvarig för det mastersprogram för biomedicinska analytiker som finns vid universitetet i Örebro.

Men än är det en bit kvar innan en nationellt reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker kan sjösättas. Det pågår ett intensivt lobbyarbete för få till ett politiskt beslut, både lokalt och centralt.