Vårdförbundets avdelning i Skåne hade årsmöte i lördags. Ett missnöje med beslutet att inte delta i en vårdmanifestation innebar att det fanns en risk att mötet skulle avsätta styrelsen. Vårdfokus har intervjuat Mats Runsten om vad som hände på årsmötet, hur han ser på sin ledarstil och styrelsens framtida arbete.

– Den sista punkten på dagen var motionen som krävde min och hela styrelsens avgång. Det hölls en sluten omröstning som slutade med att omkring 80 procent gav oss sitt stöd och 20 procent ville avsätta oss. Stödet för styrelsen var större än vad jag trodde innan mötet. Det är klart glädjande, säger Mats Runsten.

Vad händer nu?

– Nu är vi stärkta och kan jobba framåt för organisationens bästa. Och så kan vi i lugn och ro förbereda ett val av ny styrelse nästa år. Jag anser att det är fel att behöva ställas inför ett årsmöte som vill avsätta en styrelse med omedelbar verkan bara för att man inte gillar ett beslut. Eftersom ett årsmöte kan avsätta, men inte tillsätta en ny styrelse vid samma tillfälle fanns ingen annan plan för den fortsatta ledningen än att förbundsstyrelsen hade behövt kliva in tillfälligt. Det bästa sättet att förändra en organisation är att själv kandidera till förtroendeposter.

Det var beslutet att inte delta i vårdmanifestationen som ledde till kravet på avgång. Var det fel beslut?

– Man kan reflektera över om det var fel eller rätt, men det var det beslut som en enig styrelse ställde sig bakom och som ledare i ett förbund kan man inte ändra sig för att det hörs kritiska röster. Vi måste kunna stå fast vid beslut – även om de är obekväma.

Hur gör ni nästa gång det ska demonstreras för en bättre vård?

– Då är vi bättre förberedda. Årsmötet gav styrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur vi ska göra om vi ställs inför frågan om att delta eller inte delta i en manifestation. En tydlig policy för vad som gäller. Det känns bra.

Finns det något i styrelsearbetet som ni vill ändra?

– Det har varit mycket prat om arbetsklimatet i styrelsen och därför tog årsmötet även beslut om att vi ska ha en genomlysning av vår värdegrund – hur vi är mot varandra. Relationer är svårt och visst kan vi bli bättre på att kommunicera och hantera konflikter i styrelsen.

Din ledarstil då – behöver du förändra den?

– Det finns alltid starka känslor kring en ledare och en del säger bra saker om mig, andra är kritiska. Så klart har jag brister och visst kan jag bli bättre. På att lyssna till exempel. Men jag är 56 år och det är svårt för mig att vara någon annan än den jag är. Nu är jag prövad som ordförande i Skåne för tredje eller fjärde gången och eftersom jag fortfarande är kvar verkar det som jag gör något rätt i alla fall.

I fredags sa du att du kanske var tillbaka på ditt jobb som sjuksköterska i dag...

– Visst ja! Nu måste jag ringa min chef och säga att jag inte kommer. Som förtroendevald måste man alltid vara beredd på att lämna sitt uppdrag. Man har det till låns och det är inget man kan klänga sig fast vid. Förr eller senare tar andra över och så ska det vara. Men det ska inte kuppas fram på ett årsmöte.