Det visar det största forskningsprojektet som gjorts på kopplingen mellan Pandemrix som gavs till gravida under svininfluensapandemin 2009-2010 och risken för att deras foster skulle ta skada.

Det sju år långa projektet har letts av Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid universitetssjukhuset i Örebro och professor vid Karolinska institutet i Stockholm.

I den vetenskapliga tidskriften Annals of Internal Medicine (se länk intill denna artikel) presenteras i dag den sista av tre studier som gjorts inom forskningsprojektet. I den har forskarna studerat risken för missbildningar hos cirka 41 000 nyfödda, vars mammor vaccinerades med Pandemrix under graviditeten. Trots att de första åtta veckorna under graviditeten, då fostret är som känsligast för yttre påverkan, specialstuderats, hittades inte fler missbildningar hos dem vars mödrar hade vaccinerats jämfört med dem som inte vaccinerade sig.

I två tidigare studier har Jonas F Ludvigsson och hans forskarteam visat att vaccinationen mot svininfluensan, H1N1, inte ökade risken för dödföddhet, död i samband med förlossningen eller dödligheten under de första fyra levnadsåren. Vaccinet har heller inte kunnat kopplas till låg födelsevikt, tillväxthämning, att barnet mådde dåligt efter förlossningen eller ökad risk för kejsarsnitt.

I en debattartikel i Dagens Nyheter berättar Jonas F Ludvigsson att han har kontaktats av ett flertal kvinnor som beskrivit hur de efter vaccinationen fått barn som fötts för tidigt eller drabbats av missbildningar. De har undrat vilken roll H1N1-vaccinationen spelat för deras barn. Hans svar är att vaccinationen sannolikt spelat en mycket liten roll, om ens någon.