Den som får sitt första jobb efter utbildningen får i dag oftast en ingångslön på 25 000 kronor eller mer – men vad händer sen? Alldeles för lite, anser Vårdförbundet som i dag presenterar sin livslönerapport.

Rapporten visar att lönespridningen, det vill säga skillnaden mellan den som tjänar minst och den som tjänar mest, är liten jämfört med andra yrkesgrupper som exempelvis civilingenjörer och kemister.

Vill ha större löneskillnader

Ett exempel är sjuksköterskor där gruppen lägst betalda tjänar 24 200 kronor och gruppen högst betalda tjänar 35 000 kronor. Det ger en så kallad lönespridningskvot på 1,45 – vilket innebär att möjligheten till löneutveckling för legitimerade sjuksköterskor är 45 procent. Det borde vara 100 procent, anser Vårdförbundet. Om snittet för de som tjänar minst är 24 200 ska alltså snittet för de som tjänar mest vara 48 400 kronor.

Läkare har till exempel mycket större lönespridning och har möjlighet att fördubbla lönen under sin karriär. Så borde det vara även för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker, anser Vårdförbundet.

Orättvist, anser en del

Frågan är om medlemmarna också vill ha större löneskillnader. När Vårdfokus i olika artiklar skrivit om lönepåslag som ska fördelas individuellt kommer ofta upprörda kommentarer om att det är orättvist – varför ska vissa sjuksköterskor vara värda mer än andra inom samma landsting? Den individuella lönesatsning som gjordes i Sörmland i våras fick till exempel en sjuksköterska att skriva:

"Jag tror att om syftet är att få så många sjuksköterskor som möjligt att stanna kvar så hade det nog varit bättre att ge 3 500 kr var till samtliga berörda sjuksköterskor."

Ulla Jordan, enhetschef inom primärvården och tidigare Vårdförbundets ordförande i Sörmland, anser att lönespridning är en svår fråga som man behöver prata mer om på varje arbetsplats.

– Det är svårt att motivera stora skillnader i lön på en arbetsplats där alla gör ungefär samma sak. Det behövs tydligare och mer allmängiltiga lönekriterier och vi behöver prata mycket mer om löneskillnader och motivera varför vi ska ha det, säger hon.

Låga löner för specialistutbildade

När rapporten diskuterades på en paneldebatt i dag var både fack och arbetsgivare överens om att de specialistutbildade har för låg lön i förhållande till de som enbart har grundutbildning. I dag ligger deras medellön bara ett par tusenlappar över (se faktaruta).

Livslön
Anders Henriksson (S), vice ordförande SKL, Ulla Jordan, enhetschef primärvården, Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, Jessica Ericsson (L) vice ordförande personalutskottet SLL och Annelie Söderberg, förhandlingschef Vårdförbundet, diskuterade löner och lönespridning när Vårdförbundet släppte sin rapport om livslön i dag. Foto: Helena Mirsch

– Genom att knyta lönespridningen till kompetensutveckling, till exempel specialistutbildning, får man också mer acceptans för större löneskillnader, sade Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg.

I rapporten om livslön visar det sig också att det är stora löneskillnader mellan olika slags specialistsjuksköterskor. Att utbilda sig till företagssköterska eller inom operation, anestesi och intensivvård ger betydligt högre lön än att specialistutbilda sig inom ambulans eller geriatrik. Ambulanssjuksköterskor har till och med lägre snittlön än grundutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor.