Det visar sjuksköterskan och universitetsadjunkten Rose-Marie Johansson-Pajala vid Mälardalens högskola i Eskilstuna i en avhandling som hon nyligen har disputerat på.

Läkemedelshanteringen utgör en stor del av sjuksköterskornas dagliga arbete inom äldrevården. De ansvarar för att övervaka multisjuka äldre personer med omfattande behandlingar och de arbetar ofta ensamma utan daglig läkarkontakt.

Teamarbete

I sin doktorsavhandling visar Rose-Marie Johansson-Pajala hur beroende sjuksköterskorna är av att ha en bra kommunikation med vårdpersonalen på boendena, men också med läkarna. Ju bättre teamarbetet fungerar desto lättare blir det för sjuksköterskan att i tid upptäcka och kunna åtgärda olika problem med de äldres läkemedel.

Totalt har 216 sjuksköterskor och 54 äldre personer på 13 särskilda boenden ingått i hennes studier. Resultaten visar bland annat att ytterligare utbildning i farmakovigilans (läkemedelsövervakning) spelade väldigt liten roll för deras möjligheter att få det att fungera ute i praktiken. Det avgörande var i stället hur väl samarbetet och kommunikationen löpte med andra professioner.

– Självklart betyder det inte att det är meningslöst att utbilda sig i farmakovigilans. Men för att man ska kunna ha nytta av det måste förhållandena ute på arbetsplatsen vara sådana att man kan omsätta sina kunskaper i verkligheten. De är beroende av att vårdpersonalen signalerar problem och att det enkelt går att nå läkarna, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.

Datorstöd bra komplement

I studien har hon även undersökt hur ett datorstöd fungerar som komplement till sjuksköterskans arbete med läkemedelsövervakning. I programmet matas den aktuella läkemedelslistan in, men ävan andra uppgifter som provsvar, blodtryck och symtom som den äldre personen upplever. Utifrån dessa data genererar datorstödet en rapport som innehåller varningar och förklaringar om exempelvis möjliga biverkningar och olämpliga läkemedel.

– Många sjuksköterskor upplever att användningen av datorstödet sparar tid och bidrar till ett bra och säkrare underlag inför mötet med läkaren. Stödet kan också öka kunskapen hos sjuksköterskorna och bidra till ett mer strukturerat och standardiserat arbetssätt, vilket också leder till en mer likvärdig behandling, säger Rose-Marie Johansson-Pajala.