– Papporna till för tidigt födda barn kände att nu fick de chansen att vara med från start. I vanliga fall har papporna sina tio pappadagar. Det är skillnad när de får sitta hud-mot-hud med sitt nyfödda barn i tre månader, säger Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska på neonatalavdelning vid Universitetssjukhuset i Örebro och doktorand på Örebro universitet.

I dag lägger hon fram sin avhandling om hur mycket hud-mot-hudmetoden används i de nordiska länderna och attityden hos personalen. Hon har också studerat pappors upplevelse av att vårda sitt för tidigt födda barn hud mot hud.

Lika delaktiga som mamman

– Generellt var papporna positiva och kände sig mer delaktiga i barnets vård. Det forskningsresultatet kan stärka oss i vårdpersonalen i att uppmuntra papporna till att finnas där för barnet på neonatalavdelningen, säger Emma Olsson.

intensivvårdssjuksköterska, disputerad, hud mot hud, neonatal
Emma Olsson, intensivvårdssjuksköterska som doktorerar på sin avhandling om hu-mot-hud-kontakt. Foto: Elin Abelson

Hennes forskning visar att papporna upplevde att de var lika delaktiga i sitt barn som mamman och att de turades om att sitta hud-mot-hud med sitt barn.

Emma Olsson är förvånad över att metoden inte används mer på neonatalavdelningarna runt om i Norden, men tror att det kan bero på miljön. Hon vill se mindre salar med färre patienter i varje rum för att få lägre ljudnivåer och anser att det bästa vore om föräldrarna får möjlighet att vara hos sitt barn hela dygnet.

Kan lindra smärta

I sin forskning har hon också undersökt hur hud-mot-hud kan lindra smärta och översatt ett smärtskattningsinstrument från engelska. Något som Vårdfokus tidigare har skrivit om. Läs mer här.

Avhandlingen Promoting health in premature infants: with special focus on skin-to-skin contact and development of valid pain assessment läggs fram fredag den 7 april vid Örebro universitet, institutionen för medicinska vetenskaper.