Sedan ett par år tillbaka är det de psykiatriska diagnoserna som är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Det Försäkringskassan kallar för anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress är de sjukfall som ökar mest och störst är ökningen bland kvinnor. 2016 hade 64 000 kvinnor någon form av psykiatrisk diagnos.

Men skillnader i sjukskrivningar gäller inte bara kön. Det är också stora variationer över landet. I Västernorrland står akut stressreaktion för en tredjedel av sjukskrivningarna, medan de i Gävleborg står för åtta procent.

I dag anordnade Försäkringskassan ett seminarium om psykisk ohälsa och en av frågorna som generaldirektör Anne-Marie Begler ställde var: Vad beror de stora regionala skillnaderna på?

Kan inte förklara skillnaderna

– Vi på Försäkringskassan har mycket kunskap om sjukskrivningar, men vi kan inte förklara varför det skiljer sig så mycket åt mellan landsändar och mellan olika grupper i samhället – och mellan läkare. Beror det på olika synsätt, attityder eller kulturer? Vi vet inte.

I en ny rapport, som presenteras i dag, har Försäkringskassans analytiker sammanställt fakta över sjukskrivningarna i psykiatriska diagnoser. Den visar att  stora förändringar i livet som är svåra att klara av (anpassningsstörningar) och reaktioner på svår stress står för drygt 53 procent av kvinnors längre sjukfall och för 45 procent av mäns.

Västernorrland toppar statistiken både när det gäller sjukskrivningar på grund av akuta stressreaktioner och på grund av utmattningssyndrom.

Behövs en modern primärvård

En panel, bland annat bestående av läkare inom primärvården, fick uppdraget att under seminariet försöka reda ut vad den stora ökningen och de stora regionala skillnaderna beror på. Ett svar blev att allmänläkare inom primärvården är för dåliga på att ställa diagnoser.

– Läkare på vårdcentraler, som står för de flesta sjukskrivningarna, har inte lärt sig tillräckligt bra hur sjukskrivning ska hanteras för folksjukdomar som ångest och depression. Vi är inte psykiatriker och därför vill jag se en modernare primärvård med fokus på psykiatri, sa Kersti Ejeby läkare och verksamhetschef på Gustavsbergs vårdcentral, där de har anställt både psykiatriker och psykolog.

Sjukskriver för livskriser

Hon fick medhåll från Åsa Kadowaki, psykiatriker som handleder allmänläkare inom primärvården. Hon ansåg att läkare sjukskriver för sådant som inte är sjukdomar utan reaktioner på svåra saker i livet. Hon citerade en kollega som en gång sa: "Vi har fått tillbaka själen till sjukvården och vi vet inte vad vi ska göra med den."

– Läkare måste bli bättre på diagnostik. Om en patient är utmattad eller stressad är sjukskrivning en väldigt dålig behandling. Och om det finns en skörhet eller något som ligger långt tillbaka i barndomen har läkarna inom primärvården varken tid eller kunskap att behandla den.

Är det sjukvårdens sak?

En fråga som åhörarna fick med sig är den om det är verkligen är sjukvårdens och Försäkringskassans sak att ta hand om våra sargade själar? Kanske är det föräldrar, skola, arbetsplatser och vi själva – i mötet med varandra – som måste ta ett större ansvar.

– Vi människor är dåliga på att hantera konflikter. Hur säger jag ja, hur säger jag nej. Vi har inte lärt oss att sätta gränser, för när vi gör det blir det obehagligt och det gillar vi inte. Många löser sina livspussel med deltidssjukskrivning, men ohälsa är inte detsamma som en sjukdom som kräver sjukskrivning. Det handlar om tankar, känslor och beteenden – inte om patologi, sa Åsa Kadowaki.

Svårare diagnoser

Rapporten visar också vad som händer efter sjukskrivningar i svårare psykiatriska diagnoser:

  • Återfall i sjukskrivning är betydligt vanligare.
  • Långa sjukskrivningar är vanligare.
  • Färre återgår till arbetslivet.
  • Risken för aktivitetsersättning är större.