Ett av regeringens mål med hälsan i landet är att den ska vara jämlik och för att följa utvecklingen har Folkhälsomyndigheten uppdraget att lämna årliga rapporter om folkhälsan. Rapporten för 2017, som överlämnas till regeringen i dag, visar att vi har långt kvar till målet jämlik hälsa.

För även om de flesta skattar sin hälsa som god är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten mellan vissa grupper ökar.

Utbildningsnivån avgörande

Socialekonomiska faktorer spelar roll. Hälsa i allmänhet är sämre ju lägre den socioekonomiska positionen är och myndighetens rapport visar att det har blivit allt tydligare i Sverige de senaste tio åren. Ohälsan är större bland personer som endast har grundskoleutbildning än bland dem som har fortsatt att studera efter gymnasiet.

Ett oroande tecken är dessutom att den psykiska ohälsan ökar bland unga och bland dem som har slutat studera efter årskurs nio. Ett annat folkhälsoproblem är att allt fler väger för mycket. Drygt hälften av befolkningen i åldrarna 16 till 84 år är överviktiga eller feta.

– När det gäller fysisk hälsa ser vi att flera riskfaktorer ökar, som övervikt och fetma, och allt fler uppger att de har högt blodtryck, säger Fatima Azerkan, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Flera grupper är utsatta

Rapporten tar också upp att det finns flera grupper som har sämre förutsättningar för god hälsa eller som är särskilt utsatta för ohälsa. Det gäller till exempel personer med funktionsnedsättning, transpersoner, flyktingar och personer som tillhör någon av de fem nationella minoriteterna i Sverige.

– Vår rapport visar att det behövs fortsatt kraftfulla satsningar på folkhälsan och arbetet måste bli en viktig del i all samhällsplanering, säger generaldirektör Johan Carlson i Folkhälsomyndighetens pressmeddelande.

Positiva resultat i Folkhälsorapporten är att dödligheten i både hjärt-kärlsjukdom och de fyra vanligaste formerna av cancer minskar. Ett dystert undantag är dödligheten i lungcancer bland kvinnor.