I Sverige har vi stora skillnader mellan ljusa och mörka årstider och vi har också större hälsobesvär under den mörka årstiden - kopplade till reglering av sömn, humör och vakenhet, men även andra kroppsliga besvär.

Dagsljus påverkar nämligen sömnens mönster, längd och kvalitet. Dagsljus gör oss också mer vakna dagtid, mildrar depressioner och stärker den kognitiva förmågan.

Ljuset viktigt i vårdmiljöer

Folkhälsomyndigheten har sammanställt forskningsläget när det gäller ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. 

I vårdmiljöer är ljuset särskilt viktigt. Det här vet man:

  • Tydliga skillnader mellan ljus och mörker i ljusmörkerväxling över dygnet är viktigt för alla och har i forskning visats vara särskilt viktigt för patienter med demens.
  • För depressiva tillstånd minskar vårdtider för inläggning om vårdavdelningen har god tillgång till dagsljus.
  • Liknande terapeutiska effekter av ljus har observerats för nyopererade.
  • Patienter med psykiska besvär föredrar en utsikt mot natur vid stillasittande och studier vid rehabiliteringskliniker talar för att utsikt mot natur är läkande.
  • Patienter tycks generellt förorda tillgång till dagsljus, men direkt solljus på sängen avfärdas.

Bildskärmsljus negativt

Sammantaget visar forskningen att det finns ett samband mellan ljustillgång och god hälsa: ju mer dagsljus, desto mindre besvär rapporteras.

Värt att komma ihåg är också att känsligheten för kvällsljus ökar när det är lite ljus dagtid. Särskilt blå våglängder, som är vanligt i bildskärmar och läsplattor, verkar negativt för sömn och dygnsrytm.

Hela kunskapssammanställningen hittar du här.