Idag har den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen funnits i tio år. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska universitetssjukhuset på regeringsuppdrag.

Telefonen bemannas dygnet runt av sjuksköterskor och socionomer. Kravet på sjuksköterskorna som arbetar där är att de har minst fem års erfarenhet.

– De behöver ha erfarenhet av att ha vårdat människor i kris. Det gäller att förstå att samtal från våldsutsatta kvinnor kan vara fragmentariska, allt kan låta kaosartat och rörigt, säger Åsa Witkowski, som är barnmorska och verksamhetschef för Kvinnofridslinjen och mottagningen.

Sjuksköterskorna utbildas i motiverande samtal, MI.

Träffade dem i yrket

För Åsa Witkowskis del började intresset redan när hon arbetade som barnmorska för flera år sedan.

– Jag mötte många utsatta kvinnor i yrket och insåg att det behövdes en bra lösning för att kunna ge stöd och hjälp till de som utsätts för våld.

Hon tycker att de hittat den på nuvarande Kvinnofridsmottagningen och Kvinnofridslinjen. Där de både ger stöd och vård till drabbade, samt utbildning till vårdpersonal och även bedriver forskning.

Viktigt att fråga

– Det kan vara svårt för vårdpersonal att våga fråga om våld. Men vi har lärt oss att ju mer vi frågar, desto mer får vi reda på. Kvinnorna säger att om vi inte frågat hade de inte berättat.

En anledning att till att personal ibland inte frågar är att de inte vet vad de ska göra med svaret. Åsa Witkowski menar att det måste finnas rutiner för hur de ska gå vidare.
Hon menar att det också är en viktig uppgift för Kvinnofridslinjen, att personalen kan ringa och rådgöra. Dessutom kan de uppmuntra patienten att ringa dit för stöd och hjälp.

Få tillbaka kontroll

– Vi uppmuntrar den utsatta att polisanmäla. Men efter att ha varit utsatt för våld och sexuella övergrepp i många år, att ha kränkts och kontrollerats, så handlar det också om att få tillbaka kontrollen över sitt liv. Det kan ta flera år ibland.

Kvinnofridslinjen startades 2007 och antalet besvarade samtal har ökat mycket sedan dess. Första året handlade det om cirka 22 000 samtal och förra året var det mer än 31 000, i snitt 86 samtal per dygn.

– Kvinnorna kan få stöd dygnet runt. Det kan vara efter samtal med terapeuter, de behöver fortsätta prata. Det kan vara efter en undersökning efter en våldtäkt där de inte kunnat uppfatta vad nästa steg blir.

I samband med att Uppsala gick i täten med att öppna journalerna på nätet för patienterna var Nationellt centrum för kvinnofrid inblandade. Det resulterade i en dold rubrik i journalen, som inte går att läsa hemifrån, om mannen tvingar kvinnan att visa sin journal efter exempelvis ett sjukhusbesök.

Inte en privat fråga

Hösten 2014 började Europarådets konvention för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen, att gälla i Sverige. Genom Kvinnofridslinjen uppfyller Sverige kravet i den om en nationell stödtelefon.

– Mäns våld är inte en privat fråga för enskilda kvinnor utan ett allvarligt samhällsproblem. Det visar inte minst #metoo med alla modiga vittnesmål och berättelser. Nationellt centrum för kvinnofrid är en viktig del av de framsteg som har gjorts i arbetet med våldsutsatta kvinnor, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande om 10-årsjubileumet.

I samband med att stödlinjen fyller 10 år har en bok tagits fram med hjälp av linjens personal. Den lyfter anonyma citat från kvinnor som ringt.

"Efter ett år började han slå mig, så nu har jag gjort allt han vill. Jag har slutat jobba, slutat träffa mina vänner och familj, slutat gå utanför lägenheten. Jag sitter bara hemma. Blir det bra nu?"