I dag publicerades Socialstyrelsens årliga sammanställning över tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper i hälso- och sjukvården. Statistiken bygger på hur det såg ut på arbetsmarknaden mellan åren 2009 och 2014.

Den största ökningen skedde bland tandhygienister, läkare och specialistläkare. Tillgången på sjuksköterskor och barnmorskor i hälso- och sjukvården var i det närmaste oförändrad. Under de fem åren ökade de bara med en procent.

Det sista året, det vill säga mellan 2013 och 2014, minskade dock antalet något i förhållande till befolkningen. Barnmorskorna minskade med 0,3 procent och sjuksköterskorna med knappt en halv procent.

Minskade kraftigt

Den enda legitimerade yrkesgrupp som minskade under hela perioden var specialistsjuksköterskorna. De backade med sju procent mellan 2009 och 2014.

Att specialistsjuksköterskorna minskat beror enligt Socialstyrelsens utredare Magnus Göransson framför allt på att äldre yrkesverksamma specialistsjuksköterskor går i pension samtidigt som yngre sjuksköterskor inte vidareutbildar sig i samma takt.

– Vi ser att incitamenten för sjuksköterskor att specialisera sig har saknats, men nu ser det ut som att de 300 miljoner kronor som satsas inom den så kallade professionsmiljarden kan vara på väg att vända spiralen. Det kommer dock att dröja flera år innan vi ser effekten, säger Magnus Göransson.

Nyligen träffade regeringens en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om att öronmärka 300 miljoner kronor ur professionsmiljarden för sjuksköterskors specialistutbildning.

Inget överskott

Trots den stora ökningen av vissa grupper – tandhygienister, läkare och specialistläkare – kommer det inom överskådlig tid inte att råda något överskott på legitimerad vårdpersonal. Efterfrågan överstiger tillgången inom samtliga åtta undersökta yrkesgrupper.