Som Vårdfokus tidigare berättat fortsatte väntetiderna på akutmottagningarna att öka under 2016. Varannan patient tillbringar mer än tre timmar på akuten, var tionde sju timmar eller längre. Längst väntetider är det för personer över 80 år.

För att analysera bakgrunden till de långa väntetiderna har Socialstyrelsen gjort en fördjupad studie utifrån hur det ser ut på akutmottagningarna i Malmö, Lund, Varberg, Örebro och Växjö.

Komplex bild

Resultaten pekar på en komplex bild där flera olika faktorer var för sig eller tillsammans leder till olika långa väntetider.

  • Ett ökande och ojämnt dygnsinflöde av patienter.
  • Arbetssätt och bemanning på akutmottagningarna.
  • Beläggningssituationen på vårdavdelningarna.

Läkare under utbildning

Ofta ökar antalet patienter på akuten från lunch och framåt. När det då saknas vårdplatser dit patienterna kan slussas vidare växer köerna på akuten ytterligare.

Analysen visar att patienter som behandlas av AT-läkare vistas längre på akuten än de som behandlas av legitimerade läkare och specialister. När det är som mest att göra på akuten, på kvällar och nätter, får de inte alltid det stöd som skulle behövas av de mer erfarna kollegerna.

Förordar snabbspår för äldre

En lösning för att korta de äldres långa vistelsetider är enligt Socialstyrelsen att införa så kallade snabbspår, där patienterna läggs in direkt på en geriatrisk avdelning. Eller att patienterna tas om hand av ett geriatriskt multidisciplinärt team.

Inom vissa landsting och regioner har även mobila hembesöksteam för de mest sjuka äldre prövats, vilket lett till färre besök på akuten.

– Med bättre primärvård och äldreomsorg skulle även många av de äldres akutbesök kunna undvikas. När de sedan är färdigbehandlade är det viktigt att sjukhuset och äldreomsorgen samarbetar, så att de äldre kan återvända till sitt boende och där få det stöd som behövs, säger Socialstyrelsens utredare Sevim Barbasso Helmers.

Akuten ofta första vårdkontakten

Socialstyrelsens tidigare studier har visat att fler patienter totalt söker sig till akuten, och att många besök sker utan föregående kontakt med vården.

– Det behövs mer information till patienterna om vilka valmöjligheter som finns när det gäller vården. Alternativ till akuten kan vara exempelvis vårdcentralen, lättakutmottagningar och närakuter, säger Sevim Barbasso Helmers.

Läkare saknas vid triagering

På samtliga fem akutmottagningar som kartlagts leds triageringen av sjuksköterskor. Studier visar dock att triagebedömningen effektiviseras och att vistelsetiderna för patienterna på akutmottagningen sjunker om erfarna läkare inkluderas i triageringsteamet. Det har tidigare med gott resultat prövats i Örebro och har sedan länge blivit ett framgångsrikt arbetssätt på S:t Görans sjukhus i Stockholm där väntetiderna på akuten är bland de kortaste i Sverige.