Dagens möte är en del i den årliga sjukvårdsdialogen, där sjukvårdsminsister Gabriel Wikström (S) träffar den politiska ledningen i samtliga landsting. Men just den här träffen har föregåtts av många hårda ord i medierna.

Ställer politikerna till svars

Som Vårdfokus berättat i flera artiklar är läget just nu tufft på flera av Stockholms akutsjukhus. Gabriel Wikström anser att politikerna i Stockholm inte tagit sitt ansvar, utan i stället skickat fram tjänstemän för att svara på frågor om överbeläggningar, arbetsmiljöproblem och sjuksköterskeflykt. 

– Som sjukvårdsminister har jag ett övergripande ansvar för hur sjukvården utvecklas i Sverige. Det är ovanligt att jag går ut och kritiserar enskilda landstingsledningar. Men det duger inte att man gömmer sig bakom tjänstemän, därför kände jag att det var nödvändigt att ställa politikerna i Stockholm till svars, säger Gabriel Wikström till Vårdfokus efter mötet.

Mer stöd till specialistutbildning?

En av mötesdeltagarna var finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M), som nyligen efterträdde Torbjörn Rosdahl som landstingets högste politiker. Hon berättar att mycket av diskussionen kretsade kring kompetensförsörjning, bland annat specialistutbildningar.

Under lång tid planerade Stockholmspolitikerna för att driva specialistutbildningarna i egen regi, men förslaget skrotades för några veckor sedan efter kritik från professionerna. Frågan är om landstinget nu vänder blicken mot Vårdförbundets modell AST, akademisk specialisttjänstgöring.

Landstingsråd (M) Stockholm
Irene Svenonius (M)

– Jag kan inte tillräckligt mycket om AST, så här en månad in i uppdraget. Däremot är det inte rimligt att sjuksköterskor ska betala sin specialistutbildning själva, och dessutom få alldeles för lite lönepåslag för det. Här behöver man hitta vägar, men jag tycker att staten ska ha ett likartat system för utbildning av specialistsjuksköterskor i hela Sverige, att de står för betalningen, säger Irene Svenonius.

Gabriel Wikström tycker att det är något man kan diskutera. Men han framhåller att regeringen nyligen träffade en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting om att öronmärka 300 miljoner kronor ur professionsmiljarden för sjuksköterskors specialistutbildning.

– Jag tycker att det är ett bra första steg, och förhoppningsvis kommer det avhjälpa en del av bristen på specialistsjuksköterskor inom en nära framtid. Sen tror jag att staten både kan och måste göra mer när det gäller kompetetensförsörjningen. Men det kommer inte att frånta landstingen att de som arbetsgivare har det slutgiltiga ansvaret för att det här fungerar, säger Gabriel Wikström.

Kritik mot privatiseringar

Hans kritik mot Stockholmslandstinget bottnar delvis i en ideologisk strid. Stockholms politik med stora privatiseringar, där en tredjedel av vården nu utförs av andra aktörer än landstinget, står långt ifrån Socialdemokraternas och regeringens syn på hur vården ska organiseras. Men Gabriel Wikström menar att det i nuläget handlar om att prioritera rätt. Han blir upprörd över att privatiseringsivern tycks övertrumfa personalpolitiken i Stockholm.

Som exempel tar han att landstinget igår beslutade att införa vårdval reumatologi. Något som väckt kritik från bland annat Reumatikerförbundet, som ser stora farhågor för att forskningen inom området ska bli lidande och utbildningen av reumatologer försämras.

– Det finns problem i stort sett över hela landet, men de flesta landstingsledningar lägger stort fokus på kompetensförsörjningen och villkorsfrågorna. Jag undrar varför Stockholm så senfärdigt vaknat upp inför de här avgörande problemen, och varför man så enträget fortsätter fokusera på nya privatiseringar istället för att förbättra arbetsmiljön och villkoren för personalen. Där saknar jag fortfarande ett svar, säger Gabriel Wikström.

Kompetensförsörjningen viktigast

Irene Svenonius tycker att Wikströms kritik i många fall är obefogad. Hon poängterar att Stockholm har bättre resultat än många andra landsting – inte minst en del socialdemokratiskt styrda – vad gäller vårdgarantimålen för specialistvård och operation, samt mindre antal överbeläggningar än rikssnittet.

– Så här efter mötet kan jag konstatera att våra motsättningar kring synen på vårdval kvarstår. För oss är det ett viktigt redskap för att bygga ut sjukvården i Stockholm, både för kapaciteten och för att människor ska kunna välja den vård de känner sig trygga med. Däremot upplever jag att vi har samsyn i frågan om kompetensförsörjning. Det är en av de viktigaste frågorna i sjukvården och alla parter måste samarbeta, säger Irene Svenonius.

En granskning som Vårdfokus publicerade i början av januari visar att andelen sjuksköterskor som lämnar Stockholms läns landsting var 13,9 procent 2015. Det är näst högst i landet, efter Uppsala på 14,5 procent.

– Viss personalomsättning är bra. Men det här är ett bekymmer, det är för högt. Vi har många pensioner och jämfört med andra regioner är vår arbetsmarknad väldigt tuff. Det finns många arbetstillfällen att välja bland för sjuksköterskor. Men det gör att vi måste vässa oss ännu mer för att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Irene Svenonius.

"Gått för sakta"

Att arbetsgivare ska bli mer attraktiva är ett svar som sjuksköterskor hört till leda under årens lopp. Det här har ju pågått under lång tid. Först nu har ni fått en kompetensförsörjningsstrategi på plats och i den senaste lönerevisionen hamnade Vårdförbundets yrkesgrupper under industrimärket. Har ni vaknat för sent?

– Jag instämmer i det. Jag kan verkligen hålla med om att det har gått för sakta och att man kanske inte har förstått fullt ut de villkor som har funnits för sjuksköterskor. Det handlar både om löner, arbetsmiljö, förståelse för livssituation, säger Irene Svenonius.