Akutsjukhusen och kommunerna har under senare år fått allt svårare att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Frågan är varför och vad som behöver göras. Det har Statistiska centralbyrån, SCB, försökt att ta reda på genom att be drygt 4 200 sjuksköterskor som lämnat yrket svara på en enkät.

De flesta är kvar i yrket

År 2014 fanns det cirka 111 000 personer under 65 år som hade en svensk sjuksköterskelegitimation. Av dem arbetade 92 procent som sjuksköterska, barnmorska, chef eller annat inom vård och omsorg.

Åtta procent, eller 8 800 sjuksköterskor, hade lämnat yrket för att arbeta med annat än vård och omsorg. De vanligaste yrkena de gått till var vårdlärare, organisationsutvecklare och utredare.

Cirka 65 procent av dem mellan 25 och 49 år kunde tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket. Motsvarande andel i åldern 50 till 65 år var lägre, ungefär 50 procent.

Lön och arbetstider

De viktigaste faktorerna för dem som kunde tänka sig att återvända var:

  • Högre lön.
  • Större möjlighet att styra över arbetssituationen.
  • Rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstiderna.

De tre sakerna var avgörande för beslutet att återvända till sjuksköterskeyrket, ansåg en stor majoritet.

Därför lämnade de

De vanligaste anledningarna till att lämna sjuksköterskeyrket var:

  • Liten möjlighet att styra över arbetssituationen.
  • Lönen i förhållande till arbetsbördan.
  • Arbetsbelastningen i förhållande till arbetstiderna.
  • Psykisk påfrestning, till exempel stress.
  • Bristfälligt ledarskap.

Drygt 40 procent av dem som arbetade blandade tider dag/natt/kväll svarade att arbetstiderna bidrog helt eller till stor del till att de slutade sin senaste anställning som sjuksköterska. Av dem som enbart arbetade natt ansåg 25 procent att arbetstiderna bidrog till att de slutade. För dem som bara arbetade dag angav knappt 5 procent att arbetstiderna var orsaken till att de slutade.