Sjuksköterskor är mer intresserade än både läkare och sina chefer av att prata hälsosamma levnadsvanor med patienterna. Det är också de som gör det i stor utsträckning – och de tycker att det är viktigt.

Livsmedelsverket har låtit TNS Sifo göra en undersökning bland sjuksköterskor, läkare och chefer om hur primärvården arbetar med rådgivning kring matvanor.

Sjuksköterskor tar sitt ansvar

  • 92 procent av sjuksköterskorna tycker det är mycket viktigt att vården arbetar med kostrådgivning, mot 76 procent av cheferna och 61 procent av läkarna. Läkarna svarar oftare att det är ganska viktigt.
  • 76 procent av sjuksköterskorna och 44 procent av läkarna uppger att de gör det mycket eller ganska mycket.
  • 23 procent av sjuksköterskorna, men bara 3 procent av läkarna, anser att det är de själva som är ansvariga för samtal om matvanor utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Omkring hälften av sjuksköterskorna och läkarna skulle vilja arbeta mer än vad de gör i dag med rådgivning kring matvanor. Det största hindret är brist på tid, anser de. Andra förklaringar är kunskapsbrist och att det är en fråga om prioriteringar.

Sociala hälsoklyftor

Hälso och sjukvårdspersonalen har en viktig roll för att möta patienter som behöver stöd i sina matvanor, betonar Livsmedelsverkets generdaldirektör Annica Sohlström i en debattartikel tillsammans med Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

En fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning äter så ohälsosamt att de riskerar att insjukna eller dö i förtid av kroniska sjukdomar. Det är dessutom kopplat till sociala hälsoklyftor, skriver de.

Att prioritera arbetet med rådgivning för bra matvanor är viktigt och fler bör få kompetens för att kunna ge rådgivning, anser de.