Rapporten "Nyanlända barns hälsa" visar att många av barnen har olika fysiska besvär som exempelvis dålig tandstatus och ofullständig vaccination. Men enligt 70 procent av de cirka 400 skolsköterskor som besvarat enkäten utgörs det största hälsoproblemet av psykiska besvär, inkluderat sömnproblem, oro, stress, ångest och ovisshet.

Förvärras med tiden

Barnens tillstånd blir ofta värre under vistelsen i Sverige. 84 procent av skolsköterskorna pekar ut psykisk ohälsa som det största problemet hos barn som är inne i asylprocessen. Det tycks som att fysiska besvär relativt snabbt avhjälps, medan psykisk ohälsa förblir obehandlad.

– Alla ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige skulle behöva ett besök hos kurator likaväl som hos skolsköterska. I stort sett alla har svåra minnen från sina hemländer och från flykten till Sverige, säger en skolsköterska i rapporten.

Utöver detta påverkas den psykiska hälsan av praktiska saker under asylprocessen, som att man plötsligt behöver flytta och därmed bryta upp från skola och vänner. Situationen förvärras av en ovisshet inför framtiden och en rädsla för att få avslag på asylansökan.

Övergrepp på flickor

Enligt skolsköterskorna skiljer sig problemen åt mellan pojkar och flickor. Det är vanligare att pojkar kommer utan sin familj och har haft en svårare flykt, vilket ökar risken för psykiska problem. Samtidigt får flickor ofta räkna med att komma i andra hand, och de psykiska besvär som finns kan vara relaterat till mycket traumatiska upplevelser som sexuella övergrepp och könsstympning.

– Här saknar man bra rutiner inom sjukvården i omhändertagandet. Det kan till exempel inte utlovas kvinnlig tolk eller läkare, som är en förutsättning för flickor att söka vård, säger en skolsköterska.

Få hälsoundersöks av sjukvården

Ett stort problem som skolsköterskorna lyfter fram är att det finns en bristande samordning och struktur kring vårdinsatser för nyanlända barn. De har en laglig rätt till hälsoundersökning i landstingens och regionernas regi, men det finns inget som säger hur snabbt efter ankomst det ska ske.

Fyra av tio skolsköterskor säger att endast ett fåtal eller inga av de nyanlända barnen de möter fått en sådan kontroll.

– Tidigare skulle alla ha varit på hälsoundersökning först men det har de tagit bort vilket är oroande med tanke på att de oftast inte är vaccinerade och kan sprida tuberkulos, mrsa, hepatit med mera, säger en skolsköterska.

Vill ha mer samordning

Skolsköterskorna har svårt att veta vilka vårdkontakter barnen har haft, eftersom det är något som landstingen inte meddelar. Ibland är det omöjligt att spåra information bakåt om barnen har flyttats runt mycket.

Skolsköterskorna slår fast att mycket arbete görs dubbelt och efterlyser därför mer samordning. Ett av de förlag som lyfts fram handlar om att skapa en gemensam plattform för hela Sverige, där uppgifter om hälsoundersökningar, provtagningar och vaccinationer samlas.

– Eleverna skulle behöva komma på en gång till hälsoundersökning i sjukvården, och sen skulle sjukvården skicka journalkopior direkt till skolhälsovården. Mår de psykiskt dåligt är det jobbigt att behöva prata om vad de varit med om och hur de mår upprepade gånger, säger en skolsköterska.

Brister i elevhälsan och diskriminering

Samtidigt visar rapporten att det inom elevhälsan finns ett brett spektrum av attityder och förhållningssätt till nyanlända barn. En del skolsköterskor tar stort ansvar för eleverna, men det finns även de som undviker att prata om trauma och psykisk ohälsa, de som inte använder tolk eller som utesluter nyanlända barn från elevhälsan.

Skolsköterskorna ger även flera exempel på situationer där barn blivit utan vård. Det kan handla om att det saknas instanser för att remittera barn till traumabehandling eller till behandling för självskadebeteende. Samtidigt beskrivs Barn- och ungdomspsykiatrin som otillgänglig och svår att samarbeta med.

Utöver dålig organisation, brist på tolkar och bristande samverkan mellan olika aktörer, handlar det enligt Barnombudsmannen om ren diskriminering när andra regler och normer appliceras för nyanlända.

Omfattande åtgärdspaket

Barnombudsmannen har en rad förslag på förändringar:

1. Stärk elevhälsan och förtydliga hur hälsoundersökningar av nyanlända barn ska gå till

  • Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för ett utökat uppdrag för elevhälsan.
  • Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hälsoundersökningar av nyanlända barn.

2. Förbättra informationen om trauma

  • Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram tydlig information för barn och föräldrar om effekter av trauma och stress, vilken hjälp de har rätt till och vart de kan vända sig om de drabbas.

3. Förstärk vårdkedjan och säkerställ tillgången till traumafokuserad behandling

  • Ge Socialstyrelsen i uppdrag att förtydliga hur BVC, vårdcentraler, BUP, tandhälsa samt elevhälsa ska samverka.
  • Ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) i uppdrag att genomföra en nationell tillsyn av tillgången till vård för traumatiserade barn. Utveckla kompetensen om trauma och säkerställ att det finns tillgänglig behandling över hela landet utifrån resultatet av tillsynen.
  • Inrätta en barnlots i varje landsting/region. Lotsen ska säkerställa att barnen och ungdomarna får kontakt med den instans som kan ge dem adekvat stöd. I uppdraget ingår även att kontinuerligt rapportera till ansvariga politiker och tjänstemän så att de kan identifiera brister och åtgärda dem.