Vård och omvårdnad studeras ofta i traditionella sammanhang på äldreboenden, intensivvårdsavdelningar eller inom hemsjukvården. Det man i regel gör är att beskriva vad vård och omvårdnad är för någonting.

– För att kunna förstå vård på ett nytt sätt måste man våga använda nya angreppssätt. När vi kommer så långt bort från vårdande verksamheter som möjligt hamnar vi hos monstren i populärkulturen. Där finns exempel på att monster faktiskt också kan vara vårdande, säger Martin Salzmann-Erikson, psykiatrisjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid högskolan i Gävle.

Caring monsters

Tillsammans med Henrik Eriksson, sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Röda korsets högskola i Stockholm, driver han sedan något år tillbaka ett forskningsprojekt som de döpt till Caring Monsters och som går under parollen Help save the planet, report a caring monster.

Med exempel från den fiktiva monstervärlden försöker de via hemsidan Caring monsters samla in berättelser som handlar om olika typer av monster som även kan ha vårdande, omtänksamma och andra positiva mänskliga drag.

Ett känt exempel är Frankensteins monster, som trots all sin ondska plötsligt börjar leka med en liten flicka på stranden. Eller den fruktade jättegorillan King Kong som blir förälskad i en kvinna som han ömt vårdar i sina gigantiska händer.

– De frångår plötsligt sina klassiska egenskaper av att vara ondskefulla. Det är de här situationerna som vi tycker är intressanta. Genom att analysera de historier som vi får in via hemsidan hoppas vi hitta mönster som ger svar på varför monster plötsligt blir snälla, vårdande eller omsorgsfulla, säger Martin Salzmann-Erikson.

Får inte ta över

Robotar som integreras i vårdarbetet och som har artificiell intelligens är per definition inga monster. Men om de programmeras fel eller om den artificiella intelligensen helt tar över och låter roboten fatta egna beslut kan resultaten bli monstruösa. Exempelvis om en livsuppehållande maskin/robot som samtidigt kopplar upp sig till sjukhusets budgetsystem slutar hålla liv i patienten eftersom den vård som ges uppfattas som alldeles för dyr.

– Det beslutet skulle säkert inte en sjuksköterska eller läkare ta eftersom de agerar utifrån en annan värdegrund. Kan vi lära oss av de fiktiva monstren vad det är som gör att de plötsligt blir snälla och goda kan vi förhoppningsvis använda den kunskapen för att hindra robotar som ska vårda människor att bli onda, säger Martin Salzmann-Erikson.

Själv har han varit fascinerad av monster ända sedan han i tonåren första gången såg filmen Terminator, i vilken superdatorn Skynet styr världen, fast besluten att utrota det mänskliga släktet. Det som fångade Martin Salzmann-Erikson var att människan och roboten, det logiska och det artificiella, smälte samman till en fungerande enhet.

År 2045 tar de över

Flera framstående framtidsforskare hävdar att runt år 2045 kommer utvecklingen av mänskliga robotar ha kommit så långt att den artificiella intelligensen blivit överlägsen människans egen intelligens. Robotarna kommer att vara så smarta att vi tappar kontrollen över dem.

– Även om jag personligen inte tror att det kommer att inträffa under min livstid tycker jag det är viktigt att vi diskuterar de etiska värderingarna. När robotarna utvecklas vill vi kunna bidra till att de även programmeras etiska protokoll.