Sverige hör till de länder i världen som lägger allra mest pengar på hälso- och sjukvård. Bortsett från USA, som lägger mycket större del av bnp på sjukvård än något annat land, så tillhör Sverige topp fem tillsammans med Schweiz, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Medan Sverige lägger drygt elva procent av bnp på hälso- och sjukvård är motsvarande andel i Norge bara drygt nio procent.

Stora skillnader

Jämfört med andra länder har Sverige också mycket goda medicinska resultat när det gäller överlevnad i sjukdomar som hjärtinfarkt, cancer och diabetes. Och dödligheten i hjärtinfarkt och stroke fortsätter att minska. Det visar nya rapporter från Socialstyrelsen.

Men enligt myndigheten är det ett problem att det fortfarande är stora skillnader i vilken vård man får beroende på var i landet man bor. I Gävleborg avlider till exempel 32 procent inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt. I grannlänet Dalarna är det bara 23 procent.

Stora skillnader finns också när det gäller strokevård, väntetider, fallskador och bristningar hos kvinnor vid förlossningar.

Det finns även oacceptabla skillnader i vård mellan kvinnor och män samt mellan olika socioekonomiska grupper som gör att det fortfarande är långt kvar till jämlik vård, enligt Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Fler förlossningsskador

Om de medicinska resultaten fortsätter att bli bättre på många områden så gäller det inte förlossningsvården. Där ses en liten men oroväckande ökning av förlossningsskador hos nyfödda barn. Dessutom har andelen nyfödda med låg apgarpoäng ökat något på senare år och det har blivit vanligare med akut återinskrivning av modern efter förlossning.

Att de akuta återinskrivningarna ökar kan vara en indikation på att mödrar skrivs ut för tidigt, enligt Socialstyrelsens rapport.

Mellan åren 2005 och 2014 ökade andelen förlossningsskador från 1,4 till 1,7 per 1 000 levande födda barn i samma viktklass. Det finns dock en stor variation mellan länen: från 0,7 i Västernorrland och Kronoberg till 3,5 i Jämtland.

Överbeläggningar en risk

Att överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter till andra avdelningar ökar, har Vårdfokus berättat tidigare. Båda delarna är kopplade till patientsäkerhetsrisker, konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport.

Det kan bland annat medföra smittspridning, ökad infektionsrisk, felmedicinering, försenad behandling eller medicinering och en ökad dödlighet vid vissa sjukdomstillstånd.

Markörbaserad journalgranskning har visat att utlokaliserade patienter har dubbelt så hög andel vårdtillfällen med vårdskador än patienter som vårdas på disponibel vårdplats.

Får vänta på vård

Tillgänglighet och väntetider granskas också i rapporten. Under våren 2016 fick knappt 90 procent av patienterna kontakt med en allmänläkare inom 7 dagar. Variationerna är stora mellan olika delar av landet. Från 80 procent i Västernorrland till drygt 93 procent i Västra Götaland.

Även när det gäller väntetider till specialistvård är variationerna stora. Andelen patienter som fick specialistvård inom 90 dagar var 65 procent i Jämtland vid mätningen i september 2015, men över 90 procent i Stockholm och på Gotland. Genomsnittet för hela riket var 81,4 procent.