I ett klagomål till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, beskriver den 40-åriga kvinnan hur hon redan vid ankomsten till akutens väntrum hade så ont i magen att hon inte kunde gå själv. Hon fick hjälp av en medföljande anhörig.

Under de fyra timmar som hon låg i väntrummet hade hon så ont att hon skakade på båren som hon låg på. När hon väl släpptes in på akuten hade ingen läkare tid att undersöka henne. När en av sjuksköterskorna klockan tre på morgonen sa att det skulle gå snabbare för henne att få hjälp om hon tog sig till dagvården morgonen därpå försökte hon resa sig men föll ihop.

Först klockan sex på morgonen, tretton timmar efter att hon hade anlänt till akuten, undersöktes vitalparametrarna av personalen. Det var också då som en första läkarbedömning gjordes.

Patienten hade feber och var kraftigt smärtpåverkad. Man misstänkte att hon hade drabbats av njursten och en urinvägsinfektion, varför smärtstillande och antibiotika ordinerades, varefter patienten lades in på en vårdavdelning.

Kvinnan beskriver hur den dramatiska upplevelsen gjorde henne skör och matt i flera månader efteråt. Först efter fem månader kände hon sig så pass stark psykiskt och fysiskt att hon orkade skriva klagomålet till Ivo.

Enligt Ivo kan den vård och övervakning av patienten som gavs i väntan på läkarundersökningen inte anses vara förenlig med god och säker vård så som den beskrivs i hälso- och sjukvårdslagen.

Efter händelsen har akuten infört kontinuerliga omvårdnadsronder för att säkerställa att vitala parametrar kontrolleras och dokumenteras.

Diarienummer hos Ivo: 8.2-27330/2016-13.