I väntrummet står leksakerna prydligt uppställda och det är tyst i korridorerna. I dag är det endast blåklädd personal som skymtar förbi men snart kommer dockorna att plockas fram igen och ljudet av barn att höras. Till barnmottagningen Albatross har barn mellan 0-18 år kommit sedan ett drygt halvår, men det är först nu som samtliga 15 specialistmottagningar flyttat in.

Samordna vården

Den nästan 4 000 kvadratmeterstora mottagningen är uppdelad i fyra ”kvarter” som tilldelats varsin färg för att göra det mer överskådligt. Sjuksköterskan Ulrika Skogeland arbetar i det gröna kvarteret, på mottagningen för cystiskt fibros, där även vuna patienter med sjukdomen ingår.

ulrika Skogeland beskuren .jpg
Ulrika Skogeland

– Vi var de första som flyttade in och visst har det varit en viss inkörsperiod för att få allt att fungera, som till exempel telefonerna. I början hade vi dålig täckning på mobilerna, men som tur var hade vi inte gjort oss av med de fasta telefonerna. Nu fungerar det mycket bättre.

Många av barnen lever med kroniska sjukdomar och fokus är ofta att de ska kunna få en så normal vardag som möjligt tillsammans med sina familjer. Flera av mottagningarna erbjuder besök via videolänk, hemprovtagning och samordning av besöken på sjukhuset.

Säkerhet viktigt

För att underlätta logistiken finns flera gemensamma funktioner, som expedition och smärtmottagning. Stickrädda barn kan få lustgasbehandling i samband med provtagning eller behandling. Det bedrivs även flera kliniköverskridande forskningsprojekt.

Ulrika Skogeland är mycket nöjd med att de nya lokalerna erbjuder en annan närhet som ger en säkerhet både för barn och personal. Det finns två isoleringsrum där antingen barn med smittsamma sjukdomar kan tas om hand eller infektionskänsliga patienter kan hållas skilda från andra barn. Nu har också läkemedelsrummet och spirometrirummet utsug vilket minskar både risk för att utsättas för läkemedel och smittsamma bakterier i onödan.

Vill ha eget skrivbord

Med öppna ytor, ljusa färger och fantasifulla konstverk har barnkliniken gjort sitt bästa för att anpassa 70-talets sjukhusarkitektur till dagens krav på vårdmiljön. Det ska vara nära till kompetensen, både för patienterna och kollegerna. Det uppskattar Ulrika Skogeland. Här känner hon att det alltid finns någon hon kan fråga eller hjälpa andra om de behöver.

– Det fungerar jättebra. Det jag saknar är en egen adminstrativ plats, de utrymmen vi har nu är inte optimala då alla inte har en egen plats. Men vi har ett förbättringsarbete på gång och en arbetsgrupp arbetar med den administrativa miljön för oss personal.