Vårdfokus har jämfört den stora antagningsgruppen (B1) där alla sökande med gamla gymnasiebetyg, nya gymnasiebetyg och alla med utländska meriter ingår.

Siffrorna visar att inför vårterminen 2017 var antagningspoängen till sjuksköterskeprogrammet de lägsta på sju år, så lång tid tillbaka som de finns jämförbar antagningsstatistik på UHR, Universitets och högskolerådet.

Där det krävdes lägst poäng för att komma in var Mittuniversitetet i Östersund. Högst antagningspoäng hade den populära sjuksköterskeutbildningen på Karolinska institutet. Men även där var det lättare än på sju år att få en plats.

Samma tendens överallt

Förklaringarna till det här är framför allt regeringens satsning på fler utbildningsplatser på sjuksköterskeprogrammen i kombination med en bättre arbetsmarknad och färre sökanden till universiteten i stort.

  • Inför vårterminen 2017 var det 2,5 behöriga sökanden per utbildningsplats på sjuksköterskeprogrammen.
  • Tidigare vårterminer de senaste åren har det varit omkring 3 behöriga sökanden per utbildningsplats.

– Är det nu lättare att komma in får universiteten och högskolorna ta ansvar för att de sjuksköterskor som går ut framöver har lika hög kompetens som de som påbörjade utbildningen när det var högre antagningspoäng, säger Viviana Lundberg, ordförande för Vårdförbundet student.

För lätt att komma in?

Men är det för lätt att komma in på sjuksköterskeprogrammet i dag? Eva Dannetun, chef för avdelningen för omvårdnad på Mittuniversitetet i Sundsvall och Östersund tycker inte det. Så länge du har behörighet har du förutsättningar att klara utbildningen, anser hon.

– Självklart vill alla ha högpresterande, motiverade studenter. Men där är motivation den absolut viktigaste delen och vi som universitet får på intet sätt tumma på kompetensnivåerna som studenterna måste uppnå för att klara utbildningen.

Hon håller med studentordföranden Viviana Lundberg om att det är universiteten och högskolornas ansvar att möta studenterna på deras nivå, motivera och entusiasmera, och samtidigt hålla hårt på kraven för godkänd examen.

På Mittuniversitetet finns olika typer av studentstöd, bland annat extrakurser i matematik. Eva Dannetuns upplevelse är att sjuksköterskestudenter framför allt kan ha det kämpigt med läkemedelsberäkningen.

Mellanstadiematten räcker

Viviana Lundberg tror inte att höga gymnasiebetyg, särskilt inte i matte, är nödvändigt för att bli en bra sjuksköterska.

En av hennes egna lärare på sjuksköterskeprogrammet i Kristianstad har sagt till henne att det hon framför allt behöver kunna riktigt bra som sjuksköterska är mellanstadiematten – multiplikation och addition – och att det viktigaste är att dubbelkolla och kontrollräkna för att beräknar mediciner på ett patientsäkert sätt.

– Då skulle jag säga att läsförståelse och betygen i samhällsvetenskap, religion och omvårdnad är otroligt mycket viktigare än gymnasiematten för att bli en bra sjuksköterska. Och framför allt din personliga lämplighet, drivkraft och engagemang för omvårdnad, säger hon.