För en dryg månad sedan lade Socialstyrelsen fram sitt förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Riktlinjerna ersätter dem som gällt från 2010.

Precis som tidigare rekommenderas framför allt olika former av kognitiv beteendeterapi, kbt, vid lindrig till medelsvår depression och vid ångesttillstånd. För personer med allvarlig depression rekommenderas endast biologiska behandlingar som antidepressiva läkemedel och ECT.

Nu får förslaget skarp kritik av psykoterapiforskare i en debattartikel i DN.

"Annan psykoterapi lika effektivt"

Enligt de nordiska forskarna skiljer sig förslaget kraftigt från de riktlinjer som finns i övriga nordiska länder och i Tyskland. Där anses både psykodynamisk psykoterapi och interpersonell terapi ha lika bra effekter som kbt.

Det avgörande är inte metoden i sig utan vilken metod patienten föredrar och kan ta till sig, enligt forskarna. Forskning visar att patienter som är påtagligt skeptiska till en viss psykologisk metod uppnår sämre resultat om de endast erbjuds denna metod. Ny forskning visar att uppemot 40 procent av deprimerade patienter som erbjuds kbt hoppar av behandlingen i förtid.

Förordar kombinationsbehandling

När det gäller allvarliga tillstånd påpekar de 17 forskarna att det finns forskning som talar starkt för att man även vid dessa tillstånd ska erbjuda psykoterapi som ett komplement till läkemedelsbehandling.

Med de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen anser forskarna att enfald håller på att ersätta mångfald. De anser att förslaget är så undermåligt att forskare med internationella och aktuella perspektiv på forskningsläget bör få i uppdrag att omarbeta dem.

Avvaktar remissvaren

Enligt Socialstyrelsens enhetschef Arvid Widenlou Nordmark har de nya riktlinjerna tagits fram av ett 60-tal högt ansedda forskare runt om i Sverige. Han betonar att Socialstyrelsen kommer att lyssna till de synpunkter som kommer in under remissrundan. Däremot är det inte aktuellt att omarbeta riktlinjerna helt.

– Om det är så att det kommer fram nya frågeställningar som vi inte har med i dag kan vi behöva ta in ny kompetens om just de frågorna. Men min bild är att vi hittills har haft en god spridning av expertis och kunskap, säger han till Ekot i Sveriges Radio.