För att sjuka patienter snabbt ska diagnostiseras och få behandling är det viktigt att vårdpersonal frågar efter kontakt med vilda fåglar när man utreder atypiska lunginflammationer och vid misstanke beställer analys av smittämnet, skriver Folkhälsomyndigheten på sin webbplats.

De flesta som smittas får en lindrig sjukdom som liknar influensa. Men allvarliga fall av lunginflammation som följd av papegojsjuka förekommer. Infektionen kan behandlas med antibiotika.

Papegojsjuka, även kallat ornithos eller psittacos, kan överföras mellan fåglar och människor och orsakas av bakterien Chlamydia psittaci, Chlamydophila.

I medeltal rapporteras 16 fall av papegojsjuka per år till Folkhälsomyndigheten. Flertalet brukar smittas under vintermånaderna i samband med att de sköter om sina fågelbord. Sedan november i fjol har 15 personer rapporterats smittade, vilket är ovanligt många. Sju av dem som insjuknat hade blivit smittade i Västra Götaland.

Sjukdomen upptäcktes först hos människor som hade haft kontakt med smittade papegojfåglar, därav namnet papegojsjuka.

Så gör du att för att inte bli smittad:

  • Undvik nära kontakt med sjuka fåglar och fågelavföring.
  • Rengör fågelbordet utomhus.
  • Blöt fågelbordet med exempelvis såpvatten så att inte den torkade avföringen dammar.
  • Tvätta händerna efteråt.
  • Använd inte högtryckstvätt. Det kan öka mängden smittämnen i luften.
  • För att minska behovet av rengöring rekommenderas fågelbord eller fågelmatare som är konstruerade så att fågelavföringen inte hamnar på bordet eller i fodret.