Studien som debattartikeln hänvisar till har jämfört kvinnodominerade yrken som grundutbildade sjuksköterskor, grundskollärare, personal- och HR-specialister med mansdominerade yrken som poliser, it-specialister, ingenjörer och tekniker. Yrkena ställer likvärdiga krav på utbildning, ansvar och ansträngning.

Resultatet visar att genomsnittslönen för män och kvinnor i yrken där kvinnor dominerar är 28 600 kronor jämfört med 33 900 kronor i de mansdominerade yrkena. En skillnad på 5 300 kronor i månaden. Totalt blir summan för den strukturella löneskillnaden mellan kvinnor och män 76 miljarder per år, enligt den nya rapporten.

Dessutom är lönerna mer sammanpressade och lönespridningen mindre i de kvinnodominerade yrkena.

Ingen naturlag

Studien visar också att jobb med människor värderas lägre än arbete med text, data och siffror, vilket också främst drabbar kvinnor som dominerar inom exempelvis gruppen sjuksköterskor.

"Det är inte en naturlag att en person som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke ska tjäna i genomsnitt 5 300 kronor mindre varje månad. Det är dags att politiken och arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar och rättar till snedfördelningen", skriver artikelförfattarna som bland annat består av Vårdförbundet, Svenska kvinnolobbyn och Finansförbundet.

Avsteg från märket

De ifrågasätter hur det så kallade märket används i dag. Eftersom löneökningstakten inom industrin sätter normen för övriga arbetsmarknaden är det omöjligt för kvinnodominerade yrken att komma ikapp.

Gapet mellan kvinnor och mäns löner, som bara minskat marginellt de senaste 30 åren, kan bara krympa med hjälp av medvetna satsningar från politiker, fackförbund och arbetsgivare, enligt artikelförfattarna som uppmanar arbetsmarknadens parter att enas om en strategi för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken och göra avsteg från normen med märket för vissa yrkesgrupper.

Eftersom många berörda yrken finns i den skattefinansierade sektorn krävs också statliga satsningar, skriver författarna på Svenska Dagbladets debattsida.