Vårdfokus granskning – som publicerades förra veckan – visar att andelen sjuksköterskor som säger upp sig har ökat i samtliga landsting som svarat på vår enkät. På flera håll handlar det om en fördubbling på några år.

Med anledning av den allvarliga situation som råder på flera håll, har vi bett om en intervju med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). Han har valt att svara oss med en skriftlig kommentar.

Både goda och dåliga exempel

Wikström konstaterar att det måste finnas en arbetsgivarpolitik inom hälso– och sjukvården som både lockar och behåller personal, såväl kopplat till lön som anställningsvillkor och arbetsmiljö.

– Men det är arbetsgivarna inom vården – landstingen och privata vårdgivare – som måste stå för den och inte staten. Jag kan konstatera att landstingen gör olika bra ifrån sig och att situationen ser olika ut på olika håll i landet. Det finns både goda och dåliga exempel, säger han.

En förändrad politik

Sjukvårdsministern säger att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs, och kompetensförsörjningen den största utmaningen för att kunna förbättra vården. Detta är något som Wikström menar att regeringen tidigt identifierade, och därför har hälso- och sjukvårdspolitiken svängts om i en sådan riktning.

– Vi har gjort om den tidigare kömiljarden till en professionsmiljard, som ska adressera just dessa utmaningar. Den kan bland annat användas till betalda specialistutbildningar enligt AST-modellen för sjuksköterskor. Utbildningsplatser byggs också ut, och de statliga myndigheterna har fått ett flertal olika uppdrag kopplat till kompetensförsörjning, bland annat för samordning och bättre prognoser, säger Gabriel Wikström.

Ytterligar en insats från regeringens sida som han vill lyfta fram är att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs med sammanlagt tio miljarder kronor årligen från och med 2017.

– Det ger bättre förutsättningar för att investera i medarbetarna i välfärden. Men dessa frågor måste avgöras i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, säger Wikström.

Politisk diskussion

Vårdfokus granskning har väckt en del politiska reaktioner lokalt.

I Västerbotten har andelen sjuksköterskor som slutar i landstinget fördubblats, från 4,6 procent 2010 till 9,1 procent i augusti 2016 (inklusive pensionsavgångar).

Enligt den liberala oppositionspolitikern Marianne Normark beror ökningen på att arbetsmiljön har försämrats mycket de senaste åren för sjuksköterskor. I en interpellation riktad till landstingsrådet Peter Olofsson (S) undrar hon vad landstinget gör för att behålla sjuksköterskor.

– Jag tycker att man ska betala specialistutbildning, och jag tycker att lönen ska svara mot det svåra uppdrag sjusköterskorna har. Och dessutom behöver man titta över deras arbetstidsschema så att det känns drägligt med återhämtning, säger Marianne Normark till P4 Västerbotten.

Interpellationen kommer att besvaras vid landstingsfullmäktige den 21 februari.

"Ett misslyckande"

Den politiska ledningen i Region Uppsala har nu börjat analysera orsakerna till personalomsättningen, som var högst i landet med 15,2 procent i november 2016.

– Kontinuitet och erfarenhet är viktigt för att verksamheten ska fungera bra. Om vi har en oönskad personalomsättning som beror på missnöje är det ett misslyckande. Vi måste säkerställa att vi har en bra arbetsmiljö så att personalen vill stanna, säger regionrådet Vivianne Macdisi (S) till Upsala Nya Tidning.

Hennes partikollega Bertil Kinnunen, ordförande i regionens personalutskott, ser allvarligt på utvecklingen. Han kan inte svara på när siffrorna är nere på en acceptabel nivå, men menar att så länge rekryteringen överstiger antalet avgångar så klarar man vårdbehovet.

– Men det kostar oss pengar att ständigt rekrytera och skola in ny personal. Ambitionen är att minska den, säger Bertil Kinnunen till UNT.

Hoppas på nya avtalet

För att råda bot på sjuksköterskeflykten ska grundbemanningen ökas, för att på så sätt få till drägliga arbetsförhållanden. Bertil Kinnunen hoppas att så ska ske med hjälp av det centrala avtalet om nattarbetstider som Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, tecknade i december 2016.

Vårdfokus granskning visade även att det vid Akademiska sjukhuset i Uppsala finns ett stort missnöje med personalpolitiken. 

– Det ser nog olika ut på olika avdelningar och upplevs olika av olika personer. Men det är allvarligt nog att sjuksköterskor upplever att de inte blir lyssnade på. Vi måste jobba mer aktivt med chefsfrågorna, säger Bertil Kinnunen till UNT.