– Sverige vill bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvården. De etiska frågeställningarna måste vara en självklar utgångspunkt i arbetet för att nå dit, säger Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i ett pressmeddelande.

Klockor och armband

Med egenmätning menas när en individ mäter personlig data som hälsa, motion och sömn med hjälp av kroppsnära och bärbar utrustning, exempelvis smarta mobiltelefoner, klockor eller aktivitetsarmband. Utöver det finns det tusentals olika hälsoappar som kan laddas ner från internet.

I de allra flesta fallen handlar det om rena konsumentprodukter. Men det finns även mer avancerad kroppsnära teknik för diagnos och behandling som används kliniskt i hälso- och sjukvården. Det kan till exempel handla om mätningar för personer med diabetes, epilepsi, migrän, psykisk ohälsa och posttraumatisk stress.

För- och nackdelar

Smer har i rapporten mejslat ut vilka för- respektive nackdelar som kan bli följden av egenmätning genom kroppsnära teknik. Å ena sidan kan exempelvis ett hälsosamt beteende främjas, samtidigt som det finns en risk för att personen känner sig kontrollerad och övervakad. Tidig upptäckt av sjukdom är positivt men kan också leda till onödig medikalisering och ett överdrivet fokus på mätningen.

För sjukvårdspersonalen kan det till exempel innebära att de får ett nytt effektivt verktyg i det befolkningsinriktade och förebyggande arbetet. Risken är att det ökar belastningen på vården på grund av falska larm från egenmätningar och ett ökat behov av att diskutera resultat som inte är motiverade ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv.

I rapporten förslår Smer en digitaliseringsetisk strategi som omfattar alla steg från utveckling till introduktion av den nya tekniken i hälso- och sjukvården.

Flera av förslagen handlar om vikten av information och att individen/patienten själv ska råda över sina egna data.