Agneta Nilsson leder sömngrupper baserade på kbt-metoder på Råsunda vårdcentral i Solna för personer med sömnsvårigheter. Omkring 12 procent av befolkningen beräknas lida av svårigheter att sova. Det är en av de fem vanligaste orsakerna att söka hjälp hos vårdcentraler i Sverige, ofta för att få sömnläkemedel.

– Det här är ett område som vi distriktssköterskor kan arbeta med för att främja hälsa. Insomni berör hela människan och har sociala, psykologiska och medicinska aspekter, säger Agneta Nilsson.

Hon presenterade en poster under den internationella sjuksköterskekongressen ICN, som avslutades igår.

Del i större studie

Det var arbetet med den första gruppen som fick henne att vilja forska på området. Hon har följt upp andra distriktssköterskors erfarenhet och analyserat intervjuer med dem. Det har lett till en magisteruppsats och studien ingår i sjuksköterskan Christina Sandlunds mer omfattande forskning om distriktssköterskors sömngrupper på vårdcentraler.

Insomni innebär att patienten har svårt att somna, vaknar på natten, vaknar för tidigt på morgonen, vaknar under natten eller för tidigt på morgonen och att det ger negativa symtom under dagen.

Den behandlingsmetod som rekommenderas i första hand vid långvariga sömnbesvär är psykologisk och beteendeinriktad behandling baserad på kognitiv beteendeterapi.

Gruppbehandling som metod mot insomni infördes 2012 på sju vårdcentraler i Stockholms län i samband med att en större studie startades från Karolinska institutet. Som en del i den har distriktssköterskan Agneta Nilsson intervjuade åtta distriktssköterskor på sju vårdcentraler och skrivit en magisteruppsats.

– Distriktssköterskornas uppfattning är att patienterna är hjälpta av att få möjlighet att dela sina problem i grupp, de ändrar vanor och förändrar levnadsvanor. De såg också att patienterna använde olika metoder och ett minskat behov av läkemedel, säger Agneta Nilsson.

Grubblar i sängen

Grupperna har fem till åtta deltagare som träffas vi sju tillfällen under tio veckor. Varje veckas möte utgår ifrån olika teman och hemuppgifter utifrån dem. Det är exempelvis sömndagbok, sömnrestriktion, avspänning, negativa tankar, stresshantering.

– Sömndagboken kan få en att upptäcka att man sover mer eller mindre än man trott. Vissa metoder  handlar om att korta ned tiden i sängen och att inte stanna kvar i sängen när man inte sover. En del ligger i sängen och vrider och vänder sig tio timmar, fast de bara sover fyra timmar.

Man kan inte prestera sömn, utan bara förbättra förutsättningarna. Deltagarna uppmuntras till att istället gå upp om de inte somnat efter 20 minuter.

– Vissa fastnar också i grubbel under sömnlösa nätter. En metod att bryta det är att ta ett papper och skriva ned alla tankar och oro. Sedan bestämmer de ett klockslag nästa dag när de ska ta itu med listan.

Sover djupare nästa natt

Vissa upplever lättnad när distriktssköterskorna berättar att det inte nödvändigtvis är så att man tar igen sömnbrist med att sova längre nästa gång. Istället regleras det med djupare sömn.

Distriktssköterskorna försöker stötta alla individuellt i grupperna, för det är olika vilka metoder som fungerar på olika personer. Samtidigt är deras erfarenhet att deltagarna har stor hjälp av stödet de får av varandra.

– Distriktssköterskor arbetar redan med motiverande samtal för att stötta patienter att ändra sina levnadsvanor på andra områden, som fysiskt aktivitet, ohälsosamma matvanor, rökning och alkoholdrickande. Det passar bra att vi i primärvården lär oss den här metoden för vi jobbar ur ett helhetsperspektiv, säger Agneta Nilsson.